- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
21

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEKANISK INDUSTRI

21

utan vidlyftiga anordningar överföra till gasform.
Motorn blev en liten, lätt samlad enhet utan skrym*
mande panna eller generator, varför densamma lätt
kunde uppställas snart sagt var som helst och dess*
utom blev i dittills oanad grad transportabel. För ett
stort antal användningsområden alltså nära på en
idealmotor. De första försöken att framställa en
bensinmotor gå långt tillbaka i tiden, men först
med ingången av 80«talet lyckades man erhålla prak*
tiska resultat. I början inriktades ansträngningarna
huvudsakligen på användningen av lätta kolväten
(framför allt bensin), då dessa utan vidare kunna
förgasas, men snart övergick man till fotogen, för
vars förgasande ett flertal anordningar uppfunnos.
Utvecklingen på dessa nya områden gick dock
ganska långsamt, då åtskilliga problem beträffande kolvätenas avdunstning, gasbiand*
ningamas antändning m. m. måste genomarbetas, och först fram mot midten av 9(Malet
kan man säga, att verkligt praktiska fotogenmotorer voro i marknaden.

Ungefär vid denna tidpunkt framkom ett nytt uppslag, som skulle bliva av den
största vikt för den vidare utvecklingen, nämligen Dieselmotorn. Denna maskin,
som ursprungligen var avsedd att så nära som möjligt realisera Carnots cirkelpro*
cess, visade sig, ehuru det praktiska utförandet snart tvingade till vissa avvikelser
från det ursprungligen avsedda arbetssättet, så fördelaktig i termiskt avseende, att
en tävlan även med större ångmaskiner syntes möjlig, trots det relativt höga priset
på det flytande bränslet. Tändningen åstadkoms vid Dieselmotorn genom hög
kompression med åtföljande temperaturstegring av luften. Bränslet insprutades i
flytande, fint fördelad form i cylindern, varför ingen särskild förgasare erfordrades.
Denna idé visade sig fördelaktig även vid andra konstruktioner, och snart fram*
kommo moderna, mindre oljemotorer med direkt insprutning och arbetande i tvåtakt.

Mellan de olika typerna av motorer, arbetande med flytande bränsle, har en
ganska tydlig arbetsfördelning utbildat sig. De lätta, effektiva, men relativt kompli*

cerade och dyrbara bensinmotorerna ha
sitt fält för sig i huvudsak inom transport*
väsendet. Oljemotorerna av icke Diesel*
typ användas som lokomobiler, båtmotorer
för mindre fartyg i kommersiell drift samt
inom mindre industri, Dieselmotorerna och
de från dem härstammande åter inom större
industri samt ombord på större fartyg, där
de visat sig som synnerligen farliga kon*
kurrenter till ångmaskinerna.

Under det denna glänsande utveckling
av förbränningsmotorerna försiggick, stod
emellertid ej ångmaskinen stilla. Densamma
hade dock redan nått en sådan ståndpunkt,
att några epokgörande nyheter knappast
voro att vänta, och man kan utan fara säga,
att inga sådana heller framkommo. För*
ändringarna voro i stort sett mera av kvan*

Fig. 3. Köpings Universalfräsmaskin
1875. Levererad till Kongl. Fyrvers
karcorpsen.

Fig. 4. Köpings Universalfräsmaskin 1920.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/50ar1920/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free