- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
22

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

ERIK AU G. FORSBERG

titativ än kvalitativ art. Ångtrycket stegrades allt mera. Trippel- och kvadrupelexpan»
sion infördes, ångpannornas konstruktion förbättrades i flera avseenden, allt för»
hållanden, som för varje år ständigt avrundade kolförbrukningssiffrorna, utan att
dock något större språng i utvecklingen uppträdde. Såsom mera betydelsefulla mo>
ment må likväl nämnas införandet av stark överhettning samt utbildandet av ventil»
regleringen.

Vad beträffar inflytandet av överhettning på ångekonomien, synes det som under
lång tid detsamma varit betydligt underskattat. Så sent som 1891 uttalar sig en så»
dan man som professor Cederblom ganska ofördelaktigt angående möjligheterna att
genom överhettning förbättra ångförbrukningen. Han fäster sig vid sina undersök»
ningar uteslutande vid de rent teoretiska termodynamiska förhållandena och synes
helt förbise möjligheten, att överhettningen kunde utöva inflytande på ångans kon»
densation i cylindern. Detta visade sig emellertid, som bekant, vara fallet, och man
fann, att genom införande av en tillräckligt hög överhettning synnerligen goda re»
sultat kunde erhållas. Särskilt blev Schmidts maskin för överhettad ånga på 90»ta»
let mycket berömd för sin fördelaktiga bränsleekonomi. Denna maskin, utbildad i
form av compoundlokomobiler, fann vidsträckt användning och bidrog i hög grad
att göra tekniken förtrogen med användning av högt överhettad ånga.

Försök att ersätta den i åtskilliga avseenden ofullkomliga vanliga slidregleringen
med en mera rationell anordning gjordes redan på ett tidigt stadium. Det gällde
dels att minska det skadliga rummet och dels att undvika ångans långsamma avstryp»
ning vid expansionens början. Den första reglering, som i detta avseende givit be»
stående resultat, torde ha varit den av Corliss redan 1848 uppfunna. Vid den»
samma användas, som bekant, vridventiler med snabb återgångsrörelse. Ett flertal
anordningar för samma ändamål ha senare uppfunnits med ventiler av olika typer,
och visade sig dessa regleringsmekanismer trots sin komplikation synnerligen värde»
fulla för större maskiner med måttligt varvantal.

En synnerligen intressant konstruktion, avsedd att minska cylinderkondensationen,
framträdde slutligen omkring 1910 i den s. k. likströmsångmaskinen, vid vilken
ångan inträder vid ändarna och avgår vid midten av den med en lång kolv för»
sedda cylindern. Från ett flertal provningar meddelades synnerligen goda resultat,
men världskrigets utbrott synes ha tills vidare hejdat den lovande utvecklingen, åt»
minstone söker man i de senare årens tekniska litteratur förgäves efter några nya
betydelsefulla uppgifter angående denna maskin.

Under det att den klassiska ångmaskinen på detta sätt långsamt, men säkert ut»
vecklade sig efter i huvudsak de en gån g givna riktlinjerna, började så småningom
en helt annan typ av ångmaskin, nämligen ångturbinen, att från de teoretiska spekula»
tionernas fält träda fram i praktiken. Denna maskintyps utvecklingshistoria är
karakteristisk. Redan vid midten av 1800»talet var intresset för denna utväg för
tillgodogörande av ångans kraft betydligt, vilket bevisas av det stora antal patent,
som vid denna tid uttogs på dylika konstruktioner. På lång tid nåddes emellertid
inga praktiska resultat, beroende på såväl teoriens som teknikens bristande utveck»
ling. Först när båda dessa grundvalar blivit tillräckligt starka kom framgången,
men då så mycket snabbare. Ungefär samtidigt framträdde de Laval och Parsons
med praktiskt användbara konstruktioner, vilka vid utställningen i Paris 1889 blevo
mera allmänt bekanta. Den de Lavalska turbinen, som särskilt ägnade sig för mindre
enheter, gick i början fortast framåt, under det att Parsons’ turbin, som för att
komma till sin rätt fordrade synnerligen stora effektbelopp, utvecklade sig lång»
sammare. Allt efter som behovet av mycket stora enheter gjorde sig kännbart, om»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free