- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
26

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

ERIK AU G. FORSBERG

taga, hur matematiska synpunkter inverkat på utbildningen av denna maskin; sär»
skilt är den på senare tid införda s. k. differentialdelningen ett vackert exempel på
matematiska teoriers direkta nyttiggörande inom verkstadsindustrien. Fräsmaskinen
har haft ett särskilt stort inflytande genom den möjlighet, densamma öppnar till
noggrant utförande av delar av komplicerad form. Den moderna masstillverk»
ningen, grundad på standardiserade, utbytbara delar, har sin upprinnelse i nära sam*
band med fräsmaskinens allmänna framträdande. I detta avseende må särskilt fram*
hållas kugghjulsfräsmaskinerna, som först framkomma 1877. Genereringsförfarandet
synes ha införts 1881 och har sedan särskilt genom skruvfräsmetoden, som infördes
ungefär vid sekelskiftet, utvecklat sig till oumbärlighet inom den nutida verkstadstek*
niken. Det kan vara av intresse att framhålla, att de stora utväxlingar, som nu för
tiden användas på ångturbindrivna fartyg, uteslutande genom denna metod blivit
möjliga att framställa. Ett ej mindre betydelsefullt framsteg utgör slipmaskinens in*
förande. Den moderna universalslipmaskinen framträdde omkring 1880, och man
har verkligen numera svårt att föreställa sig, hur verkstäderna kunde reda sig den*
samma förutan.

Under det att dessa på verkstadstekniken omstörtande maskiner uppträdde och
förbättrades, infördes i all stillhet en annan nyhet, som trots sin anspråkslösa yttre
skepnad, kanske har verkat lika revolutionerande som någon av dem, nämligen det
s. k. snabbstålet. Detta, som utgöres av en legering mellan stål och åtskilliga
andra metaller, särskilt volfram och vanadium, tillåter en mångfaldigt högre skär*
hastighet än de äldre kolstålen och har i oerhörd grad ökat verkstädernas kapacitet
och minskat kostnaderna. Snabb stålet är uppfunnet av »Scientißc Managements»
ryktbare upphovsman, W. Taylor, och infördes i allmänt bruk ungefär vid sekelskif*
tet. Samme man har utfört ett flertal synnerligen betydelsefulla, vetenskapligt hållna
undersökningar över villkoren för det mest ekonomiska utnyttjandet av arbetsmaski*
nerna, och komma dessa forskningar, ehuru hittills alltför litet beaktade och ej sällan
missförstådda, att i framtiden få mycket stor betydelse ej minst på grund av den
i desamma tillämpade vetenskapliga metoden, som skarpt skiljer dem från andra för*
sök i samma riktning.

Beträffande den i verkstäderna använda mättekniken ha ej mindre betydelsefulla
framsteg blivit gjorda. Den gamla tumstocken och krumcirkeln ha fått vika för
* mikrometern, mätmaskinen och de Johanssonska passbitarna. Väl genomarbetade
toleranssystem med tillhörande giggar komma allt mera till sin rätt. En noggrannhet,
som hörde hemma endast inom instrumentmakeriet, förekommer numera vid ett fler*
tal olika tillverkningar, möjliggörande på samma gång billigare pris och höjd kvalitet.

Som ett exempel på modern precisionsteknik, vilken visserligen har sin verknings*
krets vida utanför de mekaniska verkstäderna, men dock för dem är av synnerligen
stor betydelse, må nämnas kullagerindustrien. Med stöd av väl genomarbetade teo*
rier och en raffinerad teknik har denna industri under det senaste decenniet uppnått
en utveckling, som väl ingen drömt om. Särskilt våra ledande svenska verk ha på
detta område nedlagt ett synnerligen förtjänstfullt arbete och erhållit resultat, som
varit otänkbara utan den vetenskapliga teknikens hjälp.

Aven på det organisatoriska och administrativa arbetet inom verkstäderna har
den vetenskapliga metoden tryckt sin prägel. Det gamla patriarkaliska låt*gå*syste*
met ersattes allt mera av vetenskapligt grundad statistik och kontroll, varigenom en
ekonomisk produktion underlättas.

Inom den mekaniska verkstadsindustrien har sålunda den vetenskapliga metoden
medfört en omvälvning, fullt så stor som beträffande kraftmaskinerna. Som ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free