- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
32

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

CARL A. ROSSANDER

praktiska tillämpningen visades vid världsutställningen i Wien 1873. Här visades en
gasmaskin, som drev en Gramme*generator, vilken i sin ordning genom en c:a 1 km
lång linje matade en Gramme=motor, som drev en centrifugalpump. Snart därefter
började detta tillämpas inom industrien. Sålunda förekom 1875 i Frankrike en liten
kraftanläggning, där man vid en fabrik drev en krän och t. o. m. elektriska plogar
på 3 à 4 hk, en tillämpning, som ännu i dag icke funnit sin definitiva praktiska
lösning.

Samtidigt utvidgades användningsområdena för elektriciteten, särskilt genom ut*
vecklingen och förbättringen av båglamporna. Principen för båglamporna hade upp*
täckts av Davy 1810, och redan på 1840*talet började man förse lamporna med an*
ordningar för att hålla ljusbågens längd konstant, vilket ju är ett villkor för erhål*
lande av ett lugnt ljus. Under 1870»talet framkommo åtskilliga nya båglampskonstruk*
tioner, av vilka en del, såsom v. Hefner*Altenecks differentiallampa, än i dag användes.

Fig. 1. Grammes maskin. Patentritning.

Ett tredje användningsområde var galvanoplastik samt metallraffinering. Beteck*
nande är, att Gramme i sitt patent framhåller att maskinen är avsedd för galvano*
plastiska ändamål samt för belysning.

Under 1870*talet kan man säga att likströmsmaskinerna utvecklades till full prak»
tisk användbarhet.

Ett nytt stort steg togs i och med införandet av glödlampsbelysningen. De första
försöken gjordes av Swan omkring 1860; de första dugliga lamporna tillverkades av
Edison 1880. Det berättas, att Edison experimenterat med en ofantlig mängd olika
ämnen för glödtråden, innan han slutligen fann den förkolade bambufibern vara det
lämpligaste.

I samband med framträdandet av de första verkligt användbara glödlamporna
fastställdes också den sedermera en lång tid så godt som enväldigt härskande stån*
dardspänningen 110 voit. Att man kom att välja just denna spänning synes huvud*
sakligen hava berott på en ren slump.

Genom glödlampans framträdande fick den elektriska belysningen en helt annan
betydelse än förr, därför att det nu blev möjligt att få relativt små elektriska ljus*
källor, vilket var uteslutet, så länge endast båglamporna funnos. Glödlamporna fingo
därför genast en ofantlig betydelse. Teknisk Tidskrift innehåller 1882 en redogörelse
från W. Crookes privata anläggning i London. En gasmaskin om c:a 2 hk drev
där en generator för 44 lampor. Agaren finner det billigare att belysa sitt hus elek*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/50ar1920/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free