- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
37

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTROTEKNIK

37

Svenska staten inledde sin verksamhet på detta område med byggandet av det
storartade Trollhätteverket, vilket efter senare skedda utvidgningar nu förfogar över
en installerad effekt av c:a 175 000 hk och är det största i Sverige samt bland de
största i Europa. Fig. 6 visar maskinsalen i Trollhätte kraftstation.

Under detta decennium gjordes även ett par mycket betydelsefulla framsteg. Det
första av dessa var uppfinningen av metalltrådslamporna omkring 1904—1905. Ifråga
om mindre elektriska ljuskällor hade den Edisonska koltrådsglödlampan enväldigt
behärskat marknaden i c: a 20 àr. Omkring sekelskiftet fick den sin första konkur*
rent i Nernst»lampan (i vilken en s. k. halvledare användes såsom glödkropp), vilken

Fig. 5. Centralstationen i Trenton ir 1888.

lampa hade en betydligt bättre ekonomi än koltrådslampan. På grund av en del
med densamma förknippade olägenheter fick den dock aldrig någon synnerligen stor
utbredning utan utträngdes hastigt av metalltrådslampan, först av tantal, sedan wolfram*
(eller tungstens*) lamporna, i vilka metallisk wolfram användes såsom glödtråd.

Metalltrådslamporna betydde ett enormt framsteg i den elektriska belysningstek*
niken, då deras effektförbrukning pr normalljus endast var ungefär V8 av kol tråds*
lampornas. De hava därför mer än något annat bidragit att göra den elektriska be*
lysningen billigare och därmed popularisera densamma, så att den numera även i
avseende på kostnaden kan framgångsrikt konkurrera med alla andra belysnings*
medel.

Ett annat viktigt framsteg under detta decennium var utbildningen av enfasmotorn
för järnvägsdrift. Försöken härmed påbörjades av Lamme i Amerika 1890, men slogo
ej väl ut. 1897 upptogos de åter och nu med bättre resultat, och därmed var ett
viktigt uppslag givet för järnvägarnas elektrifiering. Här i Sverige började statsmak*
terna tidigt intressera sig för den elektriska järnvägsdriften, och en försöksbana för
växelström byggdes, som känt, mellan Tomteboda och Värtan år 1905, vilken kom*
pletterades med bandelen Stockholms Central — Tomteboda år 1907.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free