- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
38

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

CARL A. ROSSANDER

Under det sista årtiondet har utvecklingen fortsatt i ungefär samma spår som
under det föregående decenniet. De elektriska anläggningarnas storlek och omfatt=
ning, liksom de enskilda maskinernas effektbelopp, har alltjämt ökats, och även allt
högre spänningar ha kommit till användning. I Amerika har man sedan rätt länge
kraftöverföringar för 150 000 voit, och här i Sverige har man hunnit till 100 000 voit.
Världens största generator torde ha utförts år 1917 av Siemens i Berlin. Den utgöres
av en ångturbin»trefasgenerator för 60 000 kVA (fig. 7).

I vilken grad kraftanläggningarnas antal och omfattning ökats här i vårt land
under de senaste åren torde vara alltför väl känt för att erfordra någon närmare re*
dogörelse. Särskilt inom två områden har elektricitetens användning under de senaste
åren fått ett speciellt ökat intresse, nämligen ifråga om landsbygdens elektrifiering
och ifråga om elektrifiering av järnvägarna. Landsbygdens elektrifiering har särskilt
under de senaste åren under trycket av kristidens brist på fotogen och andra belys»
ningsmedel gjort storartade framsteg. Man beräknar sålunda att vid slutet av före»
gående år omkring 1 050 000 hektar av Sveriges odlade jord voro i mer eller mindre
grad elektrifierade.

Den första stora järnvägselektrifieringen i Sverige blev färdig år 1915, då den
elektriska driften av statsbanan Kiruna—Riksgränsen togs i bruk. Bandelen Kiruna—
Gellivare blev färdig i januari i år, och under arbete är för närvarande en fortsättning
av denna elektrifiering till Luleå. Det härvid använda systemet är trefasström med
15 000 volts kontaktledningsspänning och 15 perioder. Som bekant har detta års
riksdag beviljat medel även till elektrifiering av statsbanan Stockholm—Göteborg.

Till följd av de enorma stenkolsprisen har även den elektriska uppvärmningen
på senare tider fått en ökad aktualitet i Sverige och användes numera i en betydlig
utsträckning såväl för hushållsändamål som industriell drift.

Man beräknar att av den tillgängliga vattenkraften i Sverige, c:a 4 à 6 millioner hk,
för närvarande c:a 1 200 000 hk äro utbyggda, varav c:a 1 000 000 hk för elektrisk drift.

Efter denna översikt av starkströmsteknikens utveckling övergår jag till svagströms»
tekniken.

Ifråga om den ena huvudgrenen av denna, nämligen telegrafien, så förhåller det
sig så, att de grundläggande uppfinningarna redan för 50 år sedan voro kända, och
i själva verket kan man säga, att den elektriska telegrafen vid denna tid nära nog var
det enda område, inom vilket elektriciteten fått någon större praktisk användning. Det
av Morse år 1835 uppfunna telegrafsystemet hade redan vid 70»talets ingång nått en
ganska hög grad av fulländning. Multiplex» och snabbskrifttelegrafering samt typ»
tryckstelegrafering voro även till principen kända och hade fått praktiskt användbara
utföringsformen Den första Atlanter»kabeln utlades efter åtskilliga svårigheter redan
år 1866. De följande decennierna efter 1870 karakteriseras sålunda närmast av ut»
veckling och fullkomning på de förut inslagna vägarna. Genom kombinationer av
snabbskrift» och typtryckssystemen har man lyckats behålla fördelen av telegrammens
utskrivning med vanlig tryckstil å emottagningsstationen utan att behöva eftergiva
fordringarna på ett snabbskriftssystem. Sådana system ha utarbetats av Murray (1899)
och Creed (1902), det senare användt i Sverige sedan 1913. De senaste systemen av
dessa slag äro Siemens &. Halskes och Western Electrics, vilka för närvarande kon»
kurrera å världsmarknaden.

Inom kabeltelegrafiens område ha också ansträngningarna varit inriktade på ökning
av telegraferingshastigheten, vilket här visat sig betydligt svårare än vid luftledningar.
Genom Browns kabelrelä (1902) ha stora fördelar vunnits i de fall, då kabeln på
någon punkt kan göras tillgänglig för överdragning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free