Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
CARL A. ROSSANDER
den av honom uppfunna magnetiska detektorn. På detta område märkes vidare
Schlömilchs elektrolytiska detektor samt de numera vanligen använda kristalldetek*
torerna. Aven som detektorer ha katodrör fått användning, först av Fleming och
sedermera av de Forest, som genom införande av den tredje elektroden åstadkom
detektor* och förstärkareverkan på samma gång.
Kristalldetektorerna äro emellertid användbara endast för dämpade vågor. Vid
kontinuerliga vågor kan den av Fessenden angivna svävningsemottagningen användas.
A mottagningsstationen alstras här medelst katodrör en våglängd så nära den våg*
längd som skall mottagas, att den vid hopkopplingen uppstående svävningen får
hörbar frekvens.
Tack vare de oerhörda förstärkningar, som kunna erhållas med katodrör, är det
numera möjligt att för mottagning ersätta antennen med en trådram. Medels en
sådan ramemottagare kan man vidare bestämma riktningen till den sändande stationen,
vilket för sjöfarten kan få stor betydelse, då den möjliggör s. k. radiopejling.
Redan kort efter Marconis lyckade försök med trådlös telegrafering började man
experimentera även med trådlös telefoni. De första mera kända försöken härvidlag
gjordes av Fessenden år 1900 med tillhjälp av en högfrekvensgenerator, varvid han
lyckades komma upp till ett telefoneringsavstånd av c:a 1,5 km. År 1905 gjorde
Poulsen försök med sin ovan omnämnda ljusbågsmetod och kom då till ett avstånd
av 0,5 km, men redan 2 år därefter hade han lyckats öka avståndet till 370 km.
Även systemet »tönende Funken» har fått användning inom den trådlösa telefonien.
Numera sker i allmänhet den trådlösa telefonien medelst katodrör (audion), och man
har därvid tack vare förstärkarna lyckats komma upp till avstånd, som till och med
överstiga dem, vid vilka den vanliga telefonien är möjlig, nämligen till c:a 9 000 km
maximalt.
På de allra senaste åren har ett nytt system för telegrafi och ännu mera för tele*
foni framkommit i den s. k. riktade trådlösa telefonien (gerichtete drahtlose Telephonie).
Systemet är en slags kombination av den trådlösa och den vanliga telefonien och kän»
netecknas därav, att högfrekventa strömmar lagras på de framgående strömmarna i för
andra ändamål använda ledningar. Såväl vanliga telegraf* och telefonledningar som
kraftledningar kunna användas för detta ändamål. Fördelen med detta system är
dels att man kan reda sig med vida mindre effektbelopp, än vad som vid den rena
trådlösa telefonien äro behövliga, dels att man blir praktiskt taget oberoende av at*
mosfäriska förhållanden.
Systemet kan få en stor betydelse dels för att underlätta trafiken på överbelastade
telegraf* och telefonledningar, dels också för de stora kraftöverföringarna, som på
detta sätt med tillhjälp av kraftledningarna kunna få en relativt billig telefonförbin*
delse mellan de olika kraft* och transformatorstationerna etc.’*
Den korta översikt, som här ovan lämnats av elektroteknikens utveckling under
det sista halvseklet, har naturligtvis endast kunnat beröra de viktigaste punkterna,
men torde dock ha varit tillräcklig för att giva en föreställning om den enastående
snabba och gynnsamma utvecklingen av denna numera så ofantligt betydelsefulla
gren av tekniken.
* Jag vill här begagna tillfället att framföra mitt tack till byrådirektör A Hoi.mgren, som i huvud»
sak utarbetat den del av avhandlingen, som rör svagströmstekniken, samt till ingenjör G. Rosén, som
lämnat mig en värdefull hjälp vid insamlingen av materialet för den andra delen av avhandlingen.
Carl A. Rossander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
