Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ALF GRABE
någon större roll, är emellertid dyrt, i all synnerhet som detsamma för ett flertal ändamål
måste undergå kolning för att bliva användbart. I gengäld är emellertid detta bränsle
fritt från för järnet skadliga beståndsdelar, särskilt fosfor och svavel, och möjliggör
därför framställande av järn av högre kvalitet än medelst andra bränslesorter, och här»
utinnan jämte i järnmalmernas renhet kan man säga att grunden till den svenska järn»
handteringens utveckling ligger. Bränslets användande inom järnhandteringen har
därför i stort sett grupperats så, att för de processer, där bränslets oarter kunna in»
fluera på järnets kvalitet, har det inhemska bränslet kommit till användning och en»
däst för alstring av mekanisk energi och rena upphettningsändamål importerat bränsle.
Så länge detta senare bränsle kunnat erhållas till relativt billigt pris har utveck»
lingen i stort sett karaktäriserats av en strävan att genom förbättrande av tekniska för»
Fig. 1. Hagfors järnverk.
faringssätt minska bränsleförbrukningen i sin helhet samt minska arbetskostnaderna,
men i den mån det importerade bränslet blivit dyrare och det inhemska mera svårtill»
gängligt, har utvecklingen slagit in på andra banor, nämligen att i allt större utsträckning
genom elektrisk energi, erhållen ur vattenfallen, ersätta ej blott det bränsle, som an»
vändes för alstring av mekanisk energi, utan även det bränsle som användes för upp»
hettningsändamål. Man kan säga, att det är denna sistnämnda tendens, som numera
allt kraftigare gör sig gällande i utvecklingen, även om de första spåren av densamma
redan möta oss ett par tre decennier tillbaka.
Om uti det föregående bränslefrågan framhållits såsom den mest vitala för järn»
handteringens utveckling, måste dock ihågkommas, att även andra faktorer inverkat i
avsevärd grad. En av dessa kan här icke förbigås, nämligen transportmedlens utveck»
ling, vilken i flera avseenden varit av genomgripande betydelse.
Vid bedömandet av denna fråga måste vi ihågkomma, att transportfrågorna för
järnhandteringen spela en oerhörd roll. För varje ton järn, som produceras, exempelvis
i form av valsade produkter, måste till verket transporteras råvaror och förbruknings»
material, malm, kol, kvarts, tegel m. m. till en vikt av sannolikt mellan 4 och 5 ton.
In» och utgående transporter sammanlagda belöpa sig sålunda på mellan 5 och 6 ton
för varje ton tillverkat valsat järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
