- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
52

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

ALF GRABE

De mera framträdande dragen i masugnskonstruktionens förändring äro dels över*
gången till tunnare murar samt fribärande konstruktion av pipmuren och därmed
följande lättare åtkomlighet av stället, ökning av ugnens höjd och volym samt in*
förandet av slutna uppsättningsmål för bättre utnyttjande av masugnsgasen. I och
med den ökade tillverkningen har därjämte tillkommit införande av vattenkylning i
större utsträckning.

Med avseende på blåsmaskinernas utveckling må anföras att man härutinnan till*
godogjort sig maskinteknikens utveckling i rätt hög grad. Dock arbeta ännu ett
mycket stort antal masugnar med otillfredsställande blåsmaskiner.

Varmapparaternas konstruktion har under*
gått en del detaljförändringar, men torde,
åtminstone vad rörapparaterna beträffar, ännu
vara ganska otillfredsställande ur värmetek*
nisk synpunkt. Regenerativa varmapparater
hava införts vid en del verk.

Tillverkning av kokstackjärn har på senare
åren införts vid ett par verk, huvudsakligen
för gjuteribehov eller för att därav tillverka
billigare handelsjärn för inhemsk förbrukning.
I allmänhet importeras koksen, och endast
vid Oxelösunds Järnverk är masugnsanlägg*
ningen kombinerad mèd koksningsverk.

En epok i tackjärnstillverkningens hi*
storia bildar införandet av elektriska mas*
ugnar. Den första ugnen byggdes år 1909
vid Domnarfvet och arbetade c:a 3 måna*
der i sträck, varefter den för en tid slogs igen av omständigheter, som ej
berodde på ugnen. Under denna tid tillverkades c:a 280 ton tackjärn. Det gynn*
samma resultatet vid Domnarfvet gjorde att Jernkontoret den 10 november 1909
beslöt anslå 250 000 kronor till byggande av en försöksugn vid Trollhättan. Ugnen
igångsattes den 15 november 1910 och drevs sedermera som experimentugn tills den
1912 övertogs av Strömsnäs Jernverks Aktiebolag. De erhållna resultaten voro av
så gynnsam art att sedermera tillverkningen av elektrotackjärn införts vid flera olika
verk. Ar 1918 voro 11 elektriska masugnar i drift och tillverkade i rundt tal 60 000
ton tackjärn. Träkolsförbrukningen var i genomsnitt 24,8 hl pr ton eller c:a 43 %
av medelsiffran för tackjärnsproduktionen i sin helhet. Under krigsåren har dess*
utom förekommit framställning av s. k. syntetiskt tackjärn genom smältning av smides*
järnskrot med kol i elektriska ugnar; dock i mindre omfattning.

I vad mån den elektriska tackjärnsproduktionen kommer att omändra vår järnhand*
tering är ännu svårt att förutsäga. De stora energimängder, som åtgå, torde dock
lägga hinder i vägen för ett mera allmänt utnyttjande av processen åtminstone i
landets sydligare delar.

Fig. 7. Sveriges tackjärnstillverkning åren
1870-1919.

FARSKNINGSMETODERNA.

I avseende på färskningsmetoderna utgör 1870*talet en brytningstid av genom*
gripande betydelse. Visserligen hade redan 1858 bessemerprocessen införts, men
ännu 1870 var tillverkningen av stål enligt denna metod endast i rundt tal 5 000 ton
årligen, eller knappt 3,5 % av stångjärnstillverkningen. Ar 1868 utfördes de första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free