Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
ALF GRABE
Degelstålstillverkningen uppvisade under 1910—1915 en avsevärd stegring till c:a
3 400 ton, huvudsakligen beroende på kullagerindustriens behov av dylikt stål. Till»
verkningen har sedermera åter minskats och utgjorde 1918 c:a 1 200 ton.
Brännstålstillverkningen har under perioden gått oavbrutet tillbaka och kan nu»
mera betraktas såsom så godt som utdöd.
Elektroståltillverkning infördes omkring år 1900 och har sedermera i viss mån
vunnit terräng. Den är dock alltjämt relativt obetydlig och uppgick 1918 till c:a
13 000 ton. Den största ökningen sammanfaller med krigsåren och torde väl till
största delen hava förorsakats av svårigheten att anskaffa bränsle. Det torde ännu
vara för tidigt att yttra sig om metodens framtidsutsikter.
Fig. 9. Tillverkningen av götmetall enligt olika processer 1870—1919.
TILLVERKNINGEN AV FERROLEGERINGAR.
Sedan tillgången på elektrisk energi genom vattenfallens allmännare utbyggande
blivit rikligare, förefunnos möjligheterna för de elektrometallurgiska processernas ut»
veckling. År 1904 igångsattes tillverkning av kiseljärn och några år senare av kisel»
manganjärn. Tillverkningarna nådde sitt maximum år 1917 med resp. 19 240 och
4 367 ton, men hava sedan till följd av ogynnsamma konjunkturer gått tillbaka. Då
dessa industrier arbeta med mestadels inhemska råmaterial torde detta förhållande
vara övergående. Krigsåren medförde emellertid även en tillverkning av andra ferro»
legeringar i elektrisk ugn, men då för dessa råmaterial inom landet mestadels saknas,
torde utsikterna för utvecklingen på detta område vara ganska små.
JÄRNETS VALSNING OCH SMIDNING.
Den vid järnverken företagna bearbetningen av järnet var vid början av 1870»talet
inskränkt huvudsakligen till smidning av stångjärn samt en del finjärn, spik m. m.
under vattenhammare. Ånghammare hade visserligen införts redan i början av 1860»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
