- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
63

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KEMISK INDUSTRI

63

fysikalisk*kemiska vetenskapen har återigen i Habers metod att syntetiskt framställa
ammoniak ur kväve och väte vunnit en av sina vackraste tekniska tillämpningar.

Super/os/à/»industrien, även den baserad på Liebigs studier över växternas närings*
liv, går tillbaka till 1840»talet, då huvudsakligen fosforsyrehaltiga koproliter uppslö*
tos med svavelsyra. Sedermera bearbetades även en del mineralfosfater, men det
stora uppsvinget inom denna industri kom först i början av 1890*talet, sedan man
några år tidigare upptäckt de stora fosfatlagren i Florida och Syd«Carolina. I tek*
niskt hänseende har också denna industri i hög grad fullkomnats under de senare
decennierna. Framför allt gäller detta de maskinella anordningarna för råvarans och
superfosfatens målning samt uppslutningskamrarnas tömning, det senare ett område
där svenska teknici gått i spetsen. Tyvärr har man ännu icke lyckats i strävandena
att inom vårt land få i gång en på grundval av de svenska apatithaltiga järnmalmerna
baserad superfosfatindustri.

Den moderna sprängämnes»industrien, med Nobels epokgörande uppfinning av
de nitroglycerinhaltiga sprängämnena som föregångare, faller helt inom de fem de*
cennier, vilkas utveckling vi här söka skildra. Redan vid 1870*talets början hade
nitroglycerinen och guhrdynamiten hunnit nästan helt uttränga svartkrutet inom
bergsbruket, och 20 år senare hade det gamla krutet även inom vapentekniken, så*
väl för militära som för civila ändamål, måst lämna plats för de röksvaga krutsor*
terna. I oavbruten följd hava uppfinningarna avlöst varandra, särskilt inom den mili*
tära sprängämnestekniken, där världskrigets stora generalmönstring oförtydbart visat,
huru högt utvecklingen nått på detta område. Att gelatindynamiten, uppfunnen re»
dan 1875 av Nobel, fortfarande är det mest använda sprängämnet inom bergsbruket
torde ej få tolkas som ett stillastående i utvecklingen, utan är fastmera ägnat att
framhäva det geniala i denna uppfinning. Säkerhetssprängämnenas införande i kol»
gruvorna, varigenom det blev möjligt att minska faran för gruvgasexplosioner, date*
rar sig från slutet av 1880»talet. Bland de militära sprängämnena må särskilt de
högnitrerade kolvätena (trinitrotoluol, tetranitranilin, hexanitrodifenylamin m. fi.)
nämnas, och bland de nya initialsprängämnena, där knallkvicksilvret allt från sitt
första användande inom sprängämnestekniken intagit en obestridd rangplats, har
särskilt blyaziden visat sig besitta stora framtidsmöjligheter, sedan man lärt sig över»
vinna de svårigheter som voro förenade med dess stora initieringskänslighet. Hand
i hand med uppfinnandet av nya sprängämnen har även gått en allt mera förbätt*
rad teknik, framför allt inriktad på att undvika de med denna handtering förenade
farorna.

Av stort intresse är att följa utvecklingen av de förfaranden, som avse att av de
naturliga brännmaterialierna framställa mera högvärdiga bränslen, såsom träkol, koks
m. fi. Från den enkla, sedan urminnes tider använda träkolsmilan, där endast kolet
och i undantagsfall tjära tillvaratogs, har utvecklingen nått upp till de moderna kol»
ugnsanläggningarna samt till gas» och koksverken, vilka ur stenkolen utvinna icke
blott gas och koks, utan även massor av biprodukter, vilka utgöra viktiga råvaror
inom många kemiska industrier, särskilt den organiska färgämnesindustrien.

Inom trädestillationen är först att anteckna införandet av ugnskolningen, vilken
har sin första upprinnelse i den Schwartzka kolugnen från 1820»talet. Under 1890»
talet utvecklades kolningstekniken mycket snabbt, och i allt större utsträckning bör*
jade man tillvarataga biprodukterna ättiksyra, träsprit, terpentin m. m. Vid ugns»
konstruktionernas utveckling hava svenska teknici nedlagt ett framgångsrikt arbete.
Ljungbergs kolugn var i många avseenden banbrytande, och under senare år hava kon»
tinuerligt arbetande ugnar konstruerats av Bergström, Magnusson, Aminoff m. fi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free