Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 SIGURD NAUCKHOFF
Då stenkolsdestillationen infördes i början på 1800*talet, avsåg den enbart fram»
ställning av gas för belysningsändamål. Omkring 1850 började emellertid koksen
finna användning inom järntillverkningen, och under de senaste decennierna har
denna förbrukning stigit oerhördt och koksindustrien utvecklats mycket hastigt. Oak»
tat gasbelysningen allt mera trängts tillbaka av det elektriska ljuset, har dock även
gasverksindustrien varit stadd i ständig tillväxt, tack vare lysgasens allt all»
männare användning för uppvärmningsändamål. I och med införandet av
de regenerativa retortugnarna början av 1870»talet var ett av de viktigaste
värmetekniska problemen löst, och utvecklingen inriktades på mera arbets»
besparande ugnstyper, vilket resulterade i ugnar med lutande eller vertikala
retorter och i de moderna kammarugnarna.
Som förut nämnts utgör biprodukternas
utvinnande ett mycket viktigt område inom
denna industri. Framför allt gäller detta till»
varatagandet av de lättflyktiga kolvätena ben»
sol, toluol m. fl. samt ammoniak. Det första
steget i denna riktning togs på 1850»talet,
då man började destillera gasverkstjäran i
och för isolering av bensol, naftalin, karbol*
syra o. d. Oaktat tjärdestillationen numera
bedrives i mycket stor skala, kan man dock
icke därigenom täcka de oerhörda behov av
kolväten, som färgämnesindustrien kräver,
utan man har måst tillgripa utvägen att genom
tvättning av lysgasen tillvarataga de lätta kol*
väten, som finnas däri. Enbart i Tyskland
utvunnos före kriget ej mindre än 135 000
ton bensol årligen på denna väg, och under
kriget hava betydligt större mängder till»
verkats.
Tillgodogörandet av stenkolens kvävehalt i form av ammoniak och ammonium»
sulfat daterar sig från 1860»talet. I och med ammoniumsulfatets användning som
gödselmedel fick denna tillverkning ökad betydelse, och de flesta gasverk inrättade
sig därför. Den första anläggningen för ändamålet här i landet synes hava varit
Hazelii fabrik i Stockholm. Trots de storartade framsteg tekniken under de senaste
decennierna gjort på detta område, kan man dock ej tillvarataga mera än en fjärde»
del av det i kolet ingående kvävet; och med hänsyn till de stora mängder kol,
som förarbetas i gas» och koksverk, skulle det därför vara av enorm betydelse för
världens kvävehushållning, om utbytet kunde höjas. Sålunda skulle en ökning av
kväveutbytet till 40 % betyda en ökning av ammoniumsulfatproduktionen med ej
mindre än c:a 1,6 "millioner ton per år. Av ännu större betydelse skulle det vara
om den direkta stenkolseldningen kunde väsentligt minskas och ersättas med gas»
och kokseldning.
På bearbetning av animaliska och vegetabiliska fettämnen har under sista halv*
seklet en omfattande industri uppbyggts, vilket även medfört ett bättre tillgodogö*
rande av förut utnyttjade fettkällor. Medan tidigare endast fettsyrorna tillgodo*
gjordes för tvål* och såptillverkningen, började man under 1870«talet mera allmänt
införa fettspaltning, varigenom även glycerin kunde utvinnas. Nitroglycerinspräng*
ämnenas ökade användning vid denna tidpunkt skapade också ett stegrat glycerin*
Fig. 5. Lysgasretortugn från 1860»talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
