- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
75

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKEPPSBYGGNADSKONST

75

visade sig, att det enda återstående sättet att på krigsfartyg — oberoende av kost*
nåden — uppnå ännu högre fart än förut var att använda olja som bränsle i stället
för kol och i handelsmarinen att eldarna å fartygen och gruvarbetarna i kolgruvorna
ej voro längre att lita på.

Jag har nu i största korthet beskrivit de större förändringar och framsteg, som
ägt rum i de maskinella anordningarna ombord å fartyg under de sista 50 åren, och
skall nu återgå till själva fartygen.

Det kan då med detsamma konstateras, att i stort sett träfartygen tillhöra en för*
gången tid och att så göra även de gamla hjulångarna och segelfartygen, och att
under de 50 år, som förflutit, propellerångarna, de må hava framdrivits med en pro*
peller (från omkring 1840), två propellrar (från omkring 1870), tre propellrar (från
omkring 1886) eller fyra propellrar (från omkring 1907), hava undergått en ständig
förändring och utveckling till det bättre samt en ständig ökning uti storlek, fart och
hästkraft. Vid 70»talets ingång fanns det ej mycket mera att påvisa än den enkla
endäckaren med eller utan höjt akterdäck och vissa korta överbyggnader. Dessa
gjordes under årens lopp allt längre och längre till dess de så småningom växte
samman och utgjorde ett kontinuerligt helt. Då var tvådäckaren omedelbart färdig
och dess variation awningsdäckaren. Tvådäckaren fick också så småningom över*
byggnader, som eventuellt växte samman. På så sätt tillkom tredäckaren och dess
variationer spardäckaren och den större awningsdäckaren.

Så stodo sakerna vid början på 90*talet (1892), då en »whaleback»*ångare från
de stora amerikanska sjöarna på något oförklarligt sätt fann sin väg över Atlanten
till England. Den var ej ett sjövärdigt fartyg, men hade vissa goda egenskaper,
som i England ådrogo sig uppmärksamhet och genast togos vara på. Från denna
typ utgick omkring 1894 turretångaren som en stor sjövärdig förbättring, en typ, av
vilken flera exemplar finnas uti vårt land. Trunkångaren, som uppstod 1896, kon»
struerades i avsikt att utgöra en förbättring på turretångaren, i synnerhet från skön»
hetssynpunkt, och av denna typ finnas också flera exemplar uti vårt land. Några
år senare, vid själva slutet av förra århundradet, uppstod emellertid den s. k. shel»
terdäcksångaren, en i vissa hänseenden utmärkt typ, som därigenom att Board of
Trade i mätningshänseende gynnade densamma omedelbart blev mycket populär.
Genom den gynnsamma behandling, som denna typ blev utsatt för, tog den ganska
snart död på såväl turret* som trunkångare, vilka sålunda nu tillhöra en förgången
tid. Perioden 1890 till 1900 var särdeles rik på nya typer, bland vilka må ytterli*
gare nämnas ångare med vattenballast på däck, cantileverångare med vattenballast
anbringad uppe uti övre däckshörnen samt ångare med vattenballast utefter fartygs*
sidorna, vilka typer hava i stort sett redan skattat åt förgängelsen.

Under tiden från omkring 1885 till omkring 1905 undergick ej endast fartygs*
typen förändring utan även själva fartygsskrovets konstruktion. Exempelvis må här
påminnas om utbytandet av de konstruktiva trädäcken på mindre fartyg mot järn*
eller ståldäck, inkorporeringen med den övriga bottenkonstruktionen av de på de
vanliga bottenstockarna byggda bottentankarna, som resulterade uti den cellulära
dubbla botten, samt de talrika konstruktiva förändringar, som blevo en följd av in*
förandet av joggling av plåt (1895) samt joggling av sektionsjärn och skärpning av
plåt (något senare) för att undvika packning, samt flänsning av plåt för att onödig*
göra sektionsjärn.

Genom diverse kungl, kommissioners arbeten, av vilka de första avslutades 1891
och som bestodo uti att söka fastställa, huru passagerarefartyg skulle vara beskaffade
för att i möjligaste mån förhindra — eller fördröja — sjunkning vid kollision,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free