Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
W. HÖK
blevo fartygen i allmänhet, dock i synnerhet passagerarefartyg, så småningom bättre
försedda med vattentäta tvärskeppsskott och därigenom gjorda mera sjövärdiga.
De kanske viktigaste förändringarna från redaresynpunkt, som efter långvariga
strider och meningsutbyten företogos under dessa år och som hade till följd, att far»
tygens lastrum blevo fria och åtkomliga, bestodo uti införandet av stora lastluckor,
borttagandet av s. k. slag* och sidovägare samt i synnerhet — för en 15 till 20 år
sedan — borttagandet av stöttorna i lastrummet i största möjliga utsträckning.
Turretångarna och framför allt trunkångarna gjorde därvidlag stor nytta i att väcka
vederbörande, därigenom att de voro föregångare uti sistnämnda hänseende. Dessa
ångare voro nämligen försedda — och deras konstruktion lämpade sig synnerligen
väl därtill — med stöttor i rummen placerade på långt avstånd från varandra, precis
som alla vanliga ångare nu äro konstruerade och byggda. Resultatet av alla dessa
förändringar och framsteg, av vilka alla de större ägde rum en 15 till 20 år tillbaka,
är emellertid, att det är i dag som är ganska svårt att tänka sig, att några ytterligare
väsentliga framsteg uti konstruktionen av de nu existerande fartygsstorlekarna och
typerna skola numera kunna ifrågakomma. Ej under då, att man redan nu ropar
på standardisering såsom det enda återstående medlet att göra fartygen billigare.
Jag skulle kunna nämna om flera andra fartygstyper av stor betydelse, såsom
exempelvis den verkligt stora fartygsflotta, som på de sista 25 åren uppstått, i vilken
lastrummen från för till akter äro inrättade som kylrum i syfte att kunna till Europa
föra fruset kött och dylikt från Australien, Afrika och Sydamerika, men utrymmet
tillåter ej detta. Jag skulle dock vilja säga ett par ord om fartyg, som föra olja i
lastrummen, d. v. s. om de s. k. tankfartygen. Dessa uppstodo redan så långt till*
baka som 1872, men jag kan ej säga att byggandet av dylika fartyg tog riktig fart
förrän omkring 1887, då alla tidigare konstgrepp, sådana som exempelvis dubbla
bordläggningar eller särskilda oljetankar inbyggda uti själva fartyget, övergåvos och
tankfartygen började konstrueras på ett enklare och ur säkerhetssynpunkt ofarligare
sätt, med oljan rätt upp mot själva fartygssidan och med nödiga expansionstrunkar
antingen uti mellandäck eller på övre däck. Dessa fartyg indelades på längden uti
korta tankar medelst anbringandet av ett stort antal vatten* och oljetäta tvärskepps*
skott samt på bredden medelst ett långskeppsskott placerat uti fartygets centerlinje.
I övrigt voro dessa fartyg byggda som vanliga fartyg med tvärskeppsspant och dy*
likt. På de sista 10 åren har emellertid det s. k. långskeppssystemet kommit till
användning för tankångare i allmänhet. Det sägs att ångarna därigenom bliva lättare,
men på samma gång starkare, och det sägs även, att de därigenom bliva oljetätare.
Ett är emellertid säkert, att de därigenom bliva både dyrare och svårare att bygga.
Jag har sagt att under alla dessa år, från 1870 och framåt, fartygen undergingo
en oavbruten utveckling och förändring, ej endast beträffande typ och konstruktion
av fartygsskrov och framdrivningsmaskineri utan även genom en ständig ökning uti
storlek, fart och hästkraft. År 1870 var exempelvis medelstorleken på fartyg under
byggnad 1 050 tons, 1880 1 580 tons, 1890 2 150 tons, 1900 3 000 tons och 1910
omkring 4 000 tons, allt brutto register, sålunda utvisande en jämn och oavbruten
kraftig stegring. Hästkraftantalet och farten visa även samma storartade utveckling,
från obetydliga belopp år 1870, cirka 8 000 hästkrafter och 15 knops fart, till om*
kring 150 000 hästkrafter och 40 knop uti krigsfartyg år 1919 och 80 000 hästkrafter
och 26 knop uti handelsmarinen år 1907.
Medelstorleken på fartyg under byggnad var under år 1870, såsom redan sagts,
1 050 tons brutto register, och fartyg byggdes vid den tiden upp till 1 400 tons brutto*
register. Huru stora äro de största fartyg, som gå i trafik i dag? Jo, lastångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
