- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
78

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

W. H O K

Nu till slut, i vad mån har vårt eget land tagit del i denna storartade utveckling?
Jag anser mig då kunna säga, att i stort sett har vårt land i mycket få fall intagit
en ledande ställning. Jag kan ej heller finna, att vårt obetydliga skeppsbyggeri under
den del av förra århundradet, som är under revy, ens utvecklade sig i samma takt
som de ledande kulturländernas. De fartyg, som vi fingo tillfälle att bygga för eget
behov, byggde vi emellertid bra. De voro i allmänhet mindre fartyg, som skilde
sig föga från de utländska föregångstyperna. Alla större fartyg för landets behov
beställdes uti utlandet. Orsakerna härtill voro dels en leveransfråga, dels en pris»
fråga. Våra varv voro ej rustade för att snabbt och billigt bygga fartyg. Det var
ej förrän år 1908, då tågfärjan Konung Gustaf V beställdes i Sverige, som ett verk»

Tågfärjan Konung Gustaf V.

ligt betydande försök gjordes att i konkurrens med utlandet producera ett efter för»
hållandena stort och viktigt fartyg. Nästa försök i samma riktning kom tätt efter
detta första försök, nämligen då i skarp konkurrens med utlandet svenskt varv år 1909
hemförde beställningen på tvenne 6 500 tons ångare för svensk redares räkning.
Ehuru efter denna tid beställningar då och då emottogos av svenska varv i konkur»
rens med utlandet både för svenska och utländska rederiers räkning, kommo de
svenska varven ej i farten med sitt skeppsbyggeri, förrän världskriget hade varit i
full gång någon kort tid och de svenska redarna blivit urståndsatta att placera sina
beställningar på annat ställe än i hemlandet (1915). De svenska varven visade snart
vad de kunde göra, då tillfället gavs dem. De större varven tvekade ej att offerera
fartyg av alla storlekar ända upp till 10 .à 12 000 tons dödvikt, och blev resultatet
av deras djärvhet sådant, att på senare åren byggts, och ännu bygges i vårt land,
ett betydande antal fartyg varierande i storlek mellan 7 000 och 9 500 tons dödvikt.
Det har visat sig, att det finnes ingen som helst svårighet för de större varven att
utföra dylika storlekar. Endast leveranstiden är ännu för lång, men beror detta ej
på annat än otillräckligheten av tillgänglig arbetskraft.

Av märkligare fartyg, som byggts uti vårt land, har jag redan nämnt tågfärjan
Konung Gustaf V (1910), vilken är illustrerad här ovan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free