Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONST
79
Jag skulle även vilja nämna ångaren Mjölner (1914), ej i och för sig märkvärdig,
men mycket omtalad därför, att den framdrives av en helt ny maskintyp, nämligen
av ett Ljungströms turbo-elektriskt maskineri, det första i sitt slag. Även kan det
finnas ett visst berättigande uti att i detta sammanhang nämna jagarna Wrangel och
Wachtmeister (1918), ty de voro de första fartyg uti vårt land, som framdrevos med
de Lavals turbo-mekaniska maskineri och som uppnådde den oerhörda farten av över
35 knop. Till sist kan jag ej underlåta att nämna de på allra sista tiden tillkomna
svenskbyggda Dieselmotorfartygen (1918) av 9 400 tons dödvikt. De framdrivas
med Dieselmotorer, visserligen av utländsk typ och konstruktion, men dock
tillverkade i vårt eget land. Av ett dylikt fartyg finnes en illustration här nedan.
Dieselmotorfartyg, 9 400 tons dödvikt.
På grund av förhållanden, som uppstodo under kriget, och den massa
förfrågningar på fartyg av alla slag, som då kommo skeppsbyggarna tillhanda, utökade de
redan före kriget befintliga varven sina byggnadsmöjligheter, och uppstodo dessutom
ett stort skeppsvarv och ett flertal mindre sådana rundt våra kuster. Kan man tänka
sig, att alla dessa nya byggnadsmöjligheter skola kunna utnyttjas, då vi återgå till
normala förhållanden? Bra för vårt land, om så vore fallet. Kriget har dock i alla
händelser gjort klart för en var, såväl skeppsbyggaren själv som redaren och den
stora allmänheten, att gives tillfället att bygga, vad det nu än må vara för slags
fartyg, så kunna vi uti vårt land utföra detsamma och dessutom fullt lika bra, om ej
bättre än våra utländska konkurrenter. Undantag får likväl här göras för det allra
största nu existerande tonnaget. Alla våra varv utan undantag äro i dag som är
för små för dylika fartyg och förfoga ej över tillräckligt med arbetskraft för att i
rimlig tid kunna föra dylika stora arbeten till sin fullbordan. Må det i framtiden
givas Sveriges nya varvsindustri många tillfallen till profitabel sysselsättning, så att
den tillbakagång, som man möjligen redan nu börjar att frukta, ej må bliva
verklighet. Tvärtom, må tillgången till arbete bliva så stor, att varvens antal må
ytterligare kunna ökas och en verkligt blomstrande skeppsbyggerinäring uppstå i vårt
land, som av naturen är skapat därtill kanske bättre än något annat land.
W. Hök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
