Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAG. OCH VATTENBYGGNADSKONST 83
sora hade något så när stor spännvidd, av järn och utfördes i allmänhet som paral*
lellbalkar med mjuka, dubbla diagonaler. Sedan dess har järnbyggnadstekniken i
hög grad förbättrats genom modernare konstruktionsprinciper och uppkomsten av större
verkstäder med effektivare arbetsmaskiner. En-mängd stora järnbroar av förbättrad
typ ha sålunda utförts under det gångna halvseklet, i Sverige bl. a. de flesta järn»
vägsbroarna över de norrländska älvarna. Jämsides härmed ha under de senaste
årtiondena sten* och betongbroar kommit till allt större användning på grund av
de mindre underhållskostnaderna och den moderna järnbetongteknikens fullkomning,
varigenom man med detta material kan bygga broar med snart sagt samma spännvid*
der som vid användning av järnkonstruktioner. Ståtliga prov härpå inom landet äro
Skurubron och järnvägsbron över öre älv.
I den mån järnvägs* och landsvägstrafiken ökades, blevo korsningarna med sjö*
fartslederna till allt större olägenhet, då svängbroarna måste öppnas för fartygens
framsläppande. Vid de viktigare skärningspunkterna har man därför sökt omlägga
landtrafiken på så sätt, att den övergår farlederna på segelfri höjd. Detta har givet»
vis medfört betydande anläggningskostnader, men är å andra sidan av så stor be*
tydelse för de olika trafikintressenas behöriga tillgodoseende, att man icke tvekat att
på många håll ikläda sig de stora kapitalutläggen härför. Åtminstone har man för*
lagt järnvägsbroarna på sådan höjd, att det endast mera sällan ifrågakommer att öpp*
na dem, då särskilt högmastade fartyg skola passera. Exempel på dylik omläggning
finnas vid järnvägarnas korsning med den ombyggda Kielkanalen och i Sverige
vid korsningen mellan stambanan och farlederna mellan Mälaren och Saltsjön i
Stockholm och vid Södertälje. På de flesta platser är det emellertid omöjligt att
förlägga järnvägarna på för sjöfarten tillräcklig höjd över vattenytan, varför de
rörliga broarna fortfarande måste komma till stor användning. Därvid har särskilt
i Amerika framkommit nya brotyper, som förkorta manövertiden på samma gång
som de lämna en rymlig genomfartsöppning för sjöfarten. De moderna klaff*
broarna ha därav blivit de mest använda, ehuru de ingalunda äro någon prydnad i
omgivningen. En av de största fördelarna med denna brotyp är att den fordrar
ringa utrymme i sidled, jämfört med en svängbro, varför, om ytterligare järnvägsspår
måste framdragas över kanalen, en ny klaffbro kan läggas omedelbart vid sidan av
den föregående.
Kanalernas utvecklingshistoria har under den senaste 50*årsperioden varit ganska
olikartad i skilda länder. De stora genomfarts» och havskanalerna ha dock kommit
till utförande på grund av föreliggande geografiska förhållanden och de stora hamn»
städernas inbördes konkurrens. Av genomfartskanalerna är Suez*kanalen den hittills
viktigaste. Den fullbordades år 1869 och var således nätt och jämnt tagen i
bruk vid nu omhandlade 50»årsperiods början. Dess betydelse för världshandels*
vägarna har varit mycket stor och torde framgå därav, att året näst före kriget Suez*
kanalen passerades av fartyg om inalles 28 mill. bruttoton. Dess vattendjup har
successivt ökats till 10,5 m. En genomfartskanal, som i betydelse tävlar med och
möjligen kommer att överträffa Suez*kanalen, är Panamakanalen. Sedan arbetena med
denna kanal huvudsakligen på l880*talet bedrivits av franska bolag, men dessa på
grund av ekonomiska och tekniska svårigheter icke kunde fullfölja sin plan, låg ar*
betet nere åtskilliga år, tills det i början av 1900*talet upptogs av amerikanare och
genomfördes så, att kanalen kunde öppnas för trafik år 1916. Trafiken var visserli*
gen till en början försvårad av stora skred i kanalslänterna, vars bortmuddring
Kanaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
