- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
85

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAG. OCH VATTENBYGGNADSKONST 85

1000 ton, och dessa dimensioner torde även komma att bibehållas för de leder i
Europa, som äro att anse som verkliga inre vattenvägar. Då fråga är om infarts*
leder till stora inre sjösystem bli dock måtten i allmänhet större. Den nya
Trollhätte kanal är sålunda byggd för ett fartygsdjup av 4 m, som framdeles lätt kan
ökas till 5 meter, och infartslederna till Mälaren utföras för ett djupgående av 5 l/i
meter, vilket framdeles vid Södertälje kan ökas till 7 m. Beträffande kanalernas
konstruktioner har det sista halvseklet givetvis medfört en hel del förbättringar. Så*
lunda ha portar och övriga rörliga delar medelst moderna järnkonstruktioner kunnat
utföras med betydligt större dimensioner och hållbarhet än förr. Säkerhetsanord*
ningar vid slussarna ha minskat faran för driftsavbrott och förkortat reparationstiden.
Slussluckorna manövreras elektriskt, och stora omloppskanaler fördela vattnet till slus*
sens olika delar, så att slussning kan utföras snabbt och utan störande virvlar. Så*
väl slussamas lämpliga utformning som kanalernas dimensioner ha på de sista årtion*
dena varit föremål för ett intensivt studium, särskilt med tillhjälp av modellförsök
i vattenlaboratorier. Man har därvid ernått synnerligen god kännedom om de
lämpligaste kanal* och slussdimensionerna och om sättet för fartygens mest ekonomiska
framdrivande.

Hamnar.

Jämsides med världshandelns jättelika utveckling under sista halvseklet har utbyg*
gandet av hamnarna måst försiggå i samma takt. Vattendjupet i hamnarna har följt
fartygsdjupens ökning. Hamnstädernas åstundan har varit att förlägga hamnrörelsen
till relativt koncentrerade områden med breda pirer, försedda med moderna lossnings*
och lastningsanordningar, stora varumagasin och goda järnvägs* och gatuförbindelser.
Av tullpolitiska skäl ha dessutom anlagts frihamnar, där varor utan förtullning
kunnat uppläggas. För ett rationellt utnyttjande av handelsförbindelserna ha frihamnarna
visat sig ha stor betydelse. Sådana finnas numera i de flesta storhamnarna och äro
under utförande och delvis färdiga såväl i Stockholm som i Göteborg och Malmö.

Flottleder.

Ett transportmedel av helt annat slag än de hittills nämnda äro flottlederna, vil*
kas förekomst utgör förutsättningen för ett rationellt skogsbruk, enär de naturliga
vattendragen utgöra det billigaste transportmedlet för virket till kusten. Under de
senaste 50 åren ha flottledernas trafikerade längd i vårt land ungefärligen fördubblats
och utgör nu omkr. 2 900 nymil. Jämsides härmed har man anlagt moderna sorte=
ringsanläggningar för virkets uppdelning mellan olika virkesägare och anordningar
för dess hopbuntning i och för vidare transport till sågverken.

VATTENKRAFTVERK.

Vattenkraftstationer.

Vattenkraften har som bekant mycket länge användts för lokala ändamål, såsom
för drift av kvarnar, sågar, sliperier o. dyl. Våra kraftförbrukande industriella an*
läggningar voro därför förr nästan utan undantag förlagda vid vattendrag, där kraft
kunde uttagas. Sin stora betydelse fick emellertid vattenkraften först när den mo*
derna elektrotekniken möjliggjort energiens omvandling till elektrisk ström och dess
överföring på långa avstånd. Detta skede kan anses börja vid midten av 1890*talet,
då den första större anläggningen för generering av elektrisk ström byggdes vid
Niagara och så småningom på allt flera platser rundt om i världen. I Sverige anla*
des det första egentliga vattenkraftverket för elektrisk drift i slutet på 1890*talet vid
Skråmforsen och snart därefter vid Alby, varefter i rask takt följde såväl de statliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free