- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
91

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hu s byggnadskonst

Våra husbyggnaders mekaniska och elektriska utrustning äro sanna barn av våra
dagars teknik, byggnaden själv — som nedan upptages till behandling — har i vad
rör monumentalbyggnader och hyreskaserner föga spår av de sista 50 eller 150 årens
tekniska arbete. Pelaren, bjälken, valvet, plattan och kupolen äro sig fortfarande lika,
och att bjälklagen utföras med järnbalkar eller armerad betong vållar ingen yttre ändring.

Modifikationerna i husbyggnadskonsten hava främst letat sig fram inom industri*
byggnaden, där götjärnet och den armerade betongen hava låtit stommen och galler*
verket komma till vidsträckt bruk. Den förra fanns likväl till sin upprinnelse redan
i antikens pelare*byggnader, den senare är ung, men dock äldre än 50 år.

Våra industribyggnaders olika karaktär nu mot för 50 år sedan betingas kanske
främst av materialens fullständiga utnyttjande till smäckrare dimensioner eller större
spännvidder och betongens pånyttfödelse. Den senare har givit oss en billig, lätt*
formad stenkonstruktion, vilken man lärt sig att förstärka genom järninlägg, främst i
dragna, men även i hårdt tryckta delar. Denna armerade betong har under dess c:a
20*åriga tillvaro inom landet dominerat intresset för konstruktionsmaterial.

Vad husbyggnadens olika delar angår, har betongen ganska genomgripande om*
skapat våra grundläggningsmetoder. Den har möjliggjort tryckfördelande plattor av
förr okänd storlek, pålar oberoende av vattenståndet och med stor bärkraft, samt
smäckra och billiga grundmurar. Den kan gjutas under vatten och den kan göras
vattentät, båda egenskaper av största betydelse.

Ytterväggarnas konstruktion och material hava under de sista decennierna varit
föremål för en livlig experiment* och uppfinnareverksamhet. Som resultat hava vi
en hel flora av väggar från den massiva tegelväggen, putsad eller oputsad, till
ihåliga väggar av all slags material. Granskar man dessa väggar ur synpunkt av de
krav vårt klimat ställer, finner man snart, att den gamla massiva tegelväggen ännu
med framgång hävdar sin ställning.

En avgjord och beklaglig försämring underkastas tegelväggen under 50*årsperio*
den genom den allt mer överhandtagande beklädnaden med natursten i form av lister
eller hela ytor. Denna natursten verkar vattenalstrande i muren tack vare sin ringa
värmeisolerande förmåga och sin stora värmekapacitet. På baksidan av naturstenen
i gränsen mot tegelmuren utfälles enligt kalla väggens princip vattnet ur murverket
bakom och fördärvar, där omständigheterna äro ogynnsamma, så småningom murverket,
i sista hand genom dess sönderfrysning. Utfällningarna på våra naturstensfasader äro
en av de åtföljande olägenheterna. En sund byggnadsteknik förbjuder i vårt klimat
natursten på tegelmur som fasaddekoration annat än i socklar o. d., där den ur bestän*
dighetssynpunkt icke kan undvaras och där dess olägenheter medföra minsta skadorna.

De olika murkonstruktioner, som sett dagen i form av cementhålstenar, ihåliga
tegelmurar o. d., hava så godt som samtliga tagit sikte på att vinna isolering med
hjälp av luftskikt och att därmed spara material och vinna pengar. Dessa system
äro talrika som patentmediciner och många gånger av lika högt värde som dessa.
Betecknande är att vissa »system» framhålla som sin speciella fördel, att hålrummen
i väggen äro så förbundna, att luften kan cirkulera. Dessa ihåliga murkonstruktioner
besitta dock, rätt utformade, stora möjligheter, och man har skäl att vänta, att till sist
en verkligt lyckad hålrumskonstruktion ser dagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free