- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
92

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

CARL FORSSELL

För väggarnas utseende äro fönstren en viktig detalj. Dessas utseende bestämmes
ytterst av fönsterglasens möjligheter. Det torde därför vara nog att påpeka, att om»
kring 1870 voro dessas maximidimensioner vid våra glasbruk 180x60 cm och äro
nu 240 x 140 cm eller med c:a 3 ggr så stor area.

Bjälklagen hava under halvseklet visat en fast otrolig variationsförmåga från de
gamla träbjälklagen till bjälklag av järnbalkar kombinerade med trä, tegel eller be»
tong samt av armerad betong. Det är svårt att förena de krav ett bjälklag bör fylla

i avseende å värme* och ljudisolering,
en bekväm och praktisk slityta samt
en dekorerbar undre yta, däri lednin»
gar lätt placeras, med kravet å pris»
billighet och minimum av konstruk»
tionshöjd.

Prisbillighet och minimum av kon»
struktionshöjd förutsätta framför allt
ett lätt bjälklag med allt överflödigt
material bortskuret och utan några
pålägg över eller under den bärande
konstruktionen. Ljudisolering förutsätter ett tungt och styvt bjälklag samt mjuka
beläggningar på över» eller undersidan. Värmeisoleringen förutsätter vid kall under*
sida lämpligen lufthålrum, vid kall översida förlora dessa sin betydelse o. s. v. De
olika kraven äro därför som regel svåra eller omöjliga att tillgodose samtidigt.

Som regel är det för våningsantalet av vikt att bjälklagets totaltjocklek blir mi*
nimum, varför man också ofta endast får ett minimum av trevnad i en fullt modern,
lyhörd byggnad.

I stomhuset har man utbildat järn* eller betongbjälklagen till horisontella balkar,

utgörande förstärkning mellan murarna och
pelarna (fig. 1) eller mellan pelarna enbart,
där murarna icke längre äro bärande (fig. 2).
De stora murmassor, som ingå i den äldre
— fortfarande livligt tillämpade — husbygg*
nadskonsten, bliva vid stommen onödiga, enär
murarna icke längre behöva stå för sig själva,
stöttade genom tvärmurar (fig. 1 till vänster).

En form av stommar, som även hos oss
börjar att finna omfattande användning, är
planbjälklaget (the mushroom system) (fig. 3).
Den konstruktiva principen i detta är (po*
pulärt formulerat) att göra pelarna så grova,
att bjälklaget praktiskt taget blir fast inspänt
invid pelaren. Momentdiagrammet för bal*
ken mellan två pelare ger härav ett stort ne*
gativt moment midt över pelaren och ett min*
dre pos. mom. å midten. Genom att förse
pelaren med ett stort koniskt kapitäl vinnes
att det större momentet upptages inom kapi»
tälet, och själva balken behöver endast be»
räknas för det mindre. Balken blir härav så
pass smäcker, att bjälklaget mellan pelarnas

Fig. 1.

Fig. 2.

Fig. 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free