- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
103

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS UTVECKLING

103

I sammanfattning skulle man ur de båda diagrammen kunna utläsa följande an*
gående huvuddragen av det industriella konjunkturförloppet under perioden 1870—
1914.

1870*talets första år utgjorde en tid av sällsynt lysande uppsving. Priserna voro
i starkt stigande och nådde 1873 en höjd, som sedermera först under världskriget
återkommit. Från detta år befann sig prisnivån i sjunkande med ett tillfälligt mini*
mum 1879. Emellertid tycks i vårt land den industriella expansionen fortfarit ännu
ett par år efter det prisbaissen begynt. Arbetarantalet ökades och likaså fabrikernas
tillverkningsvärde, tills maximum för detta årtionde nåddes 1876. Sedan gick det ha*
stigt utför; 1878 och 1879 voro för vår industri svarta år. Ryktbar är särskilt kra*
schen i den norrländska trävaruindustrien, som emellertid icke är inbegripen i kur*
vorna å diagram 1. 1880*talet kännetecknas i sin begynnelse av fortfarande prisfall,
och företagsamheten synes denna tid genomgående varit ringa. De sista åren förmär*
kes en uppgång i prisläget, vilken också åtföljes av en stigning i samtliga de kurvor
i våra diagram, som representera den industriella produktionens omfattning. Den
korta uppgångstiden var emellertid till ända 1891. Därefter följde åter några döda
år. Utländska handelsomsättningen särskilt visar en markerad tillbakagång. Att
däremot fabrikernas tillverkningsvärde för samma år, trots sjunkande priser, företer
en icke obetydlig stegring torde huvudsakligen sammanhänga med olikformigheter
i den statistiska redovisningen. I varje fall är säkert, att åtminstone år 18% en ny
uppsvingstid tog sin början, nu medförande en i alla hänseenden ytterst kraftig ex*
pansion. Karakteristiskt nog avbrytes stegringen i inkomstkurvan redan år 1898,
vilket säkerligen får tolkas så, att till följd av de häftiga prisstegringarna å varje*
handa råvaror, främst kol och metaller, ävensom starkt ökade arbetslöner nettoutbytet
av industridriften ej kunde hålla jämna steg med det stigande bruttot. Att 1900 års
internationella kris gjort sig tydligt märkbar även i Sverige framträder med full
klarhet. För de följande åren äro samtliga kurvor i sjunkande och vittna om behovet
av återhämtning efter det brådstörtade uppsvinget under l890*talets slut. Ar 1903
har företagsamheten åter begynt få luft under vingarna. Från detta år och t. o. m.
1907 ökas avsevärdt industriens arbetarstam, tillverknings* och handelsvärdena gå kraf*
tigt i höjden, delvis till följd av ökad produktion, delvis till följd av stigande priser,
och inkomsten av fabriksrörelse springer upp med över 30%. Den från Amerika
utgående krisen på hösten 1907, vilken hastigt utbredde sig över hela världen, satte
tills vidare stopp för utvecklingen. 1908 var ett avgjort depressionsår, och 1909,
storstrejksåret, var produktionen i vårt land starkt inskränkt. Under den relativa
arbetsfred, som därpå följde, kunde industrien på nytt fullfölja den utveckling framåt,
som är karakteristisk och i längden nödvändig för varje livskraftig produktion.
1913 var den nya uppgångstiden slut. 1914 års produktionssiffror stå redan under
inflytande av det på sommaren detta år utbrutna världskriget, som under sin första
del medförde en allmänt förlamande verkan på de flesta industribranscher, ehuru det
ju sedermera för en del av dem gav anledning till en anmärkningsvärdt god konjunktur.

Vid betraktande av diagram 1 faller det i ögonen, huru under perioden 1870—95
samtliga kurvor förlöpa ungefär parallellt, medan under den följande perioden till*
verkningsvärdet kraftigt stegrats i förhållande till arbetarantal och taxerad inkomst.
Kurvan för arbetarantalet avser visserligen arbetare vid såväl fabriker som berg*
verk, kurvorna för tillverkningsvärde och taxerad inkomst endast fabriker. Tagas
endast siffrorna för fabrikernas arbetare i betraktande, blir resultatet dock ej nämn*
värdt ändrat. Mot ett tillverkningsvärde vid fabrikerna år 1896 av c:a 3 400 kr. per
arbetare svarar år 1913 ett värde av 6 100 kr., och mot en taxerad inkomst 1896

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free