Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS UTVECKLING
105
präglad stordrift ha också bankerna konsoliderats till storföretag, varigenom de blivit
i stånd att genomföra för våra förhållanden mycket stora finansoperationer. På sis*
tone har sammanslutningen varit så kraftig, att fara rent av uppstått, att bankerna
kunna komma att upphäva sig till industriens herrar i stället för att vara dess tjänare.
För den svenska industriens finansiering synnerligen betydelsefull har f. ö. den
tidiga höga utbildningen och den enastående spridningen av aktiebolagssystemet varit
med dess till det inbetalda aktiekapitalet begränsade ansvarighet. Härigenom har
det varit möjligt att i vårt jämförelsevis kapitalfattiga land från de mest vidsträckta
befolkningslager uppbringa de medel, som behövts som underlag för den industri*
ella företagsamheten. Den långt övervägande delen av svensk industri drives sedan
länge under aktiebolagsformen — visserligen ej om man ser på antalet företag, men
däremot om hänsyn tages till deras storlek och betydelse. Av aktiebolag ägdes så*
lunda enligt senaste statistik industriföretag omfattande närmare 80% av samtliga
industriarbetare.
Vad eljest beträffar storleksutvecklingen av de svenska industriföretagen må an*
föras några siffror, som visa huru under de senaste årtiondena de större eller verkligt
stora anläggningarna blivit alltmer dominerande.
Antal anläggningar Antal arbetare
Anläggningar 1896 1906 1913 Absoluta tal % av samtl. arbetare
1896 i 906 1913 1896 1906 1913
med 201—500 arb. 187 262 306 56 538 80 634 92 402 24,6 24,6 25,6
» 501—1000 » 36 50 65 24 667 34 443 43 017 10,7 10,5 11,9
» över 1000 » 7 14 22 9 403 18 456 30 982 4,1 5.6 8,6
Summa 230 326 393 90 608 133 533 166 401! 39,4 40,7 46,1
Det var alltså 1913 ej långt ifrån hälften av samtliga industriarbetare, som syssel*
sattes i arbetsföretag eller verkstäder med en arbetsstyrka av över 200 personer. Se*
dermera har antalet med säkerhet vuxit ej obetydligt.
De anförda siffrorna giva sålunda en bild av stordriftens överhandtagande inom
svensk industri. En annan sida av den under senare år så påfallande koncentrations*
rörelsen på det industriella området är den tendens till monopolistisk organisation,
som inom skilda branscher med olika styrka framträdt och numera resulterat i att
knappt någon industrigren finnes, där ej avtal mellan företagen i prisreglerande eller
produktionsbegränsande eller eljest konkurrenshindrande syfte förekomma, för att ej
tala om att sammanslutningen inom vissa branscher gått så långt, att den antagit en
formligen trustartad karaktär.
Anda hittills har den industriella utvecklingen i vårt land skärskådats under sam*
manfattande synpunkter, med betraktande av industrien som ett sammanhängande
helt. Nu återstår att för viktigare enskilda grenar och speciellt dem som ur teknisk
synpunkt erbjuda större intresse angiva några utvecklingslinjer. Först torde det vara
lämpligt att då giva en allmän jämförande överblick av utvecklingsgången i kvantita*
tivt hänseende och den närvarande storleksfördelningen av de skilda industrigrenarna.
För en sådan överblick lämpa sig bäst uppgifterna angående arbetarantalet. Som
redan förut nämnts, uppvisar den äldre statistiken stora luckor i fråga om industrier*
nas redovisning, i det att flera viktiga grenar länge saknats däri. Här meddelade sam*
H. Tikntsk Tidskrift 1871-1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
