- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
107

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS UTVECKLING

107

manställning, som anger arbetarpersonalens storlek inom de mera framträdande bran»
schema i genomsnitt för perioderna 1871-75, 1896—1900 och 1911-15, är därför för
förstnämnda periods vidkommande tämligen ofullständig. För de båda sistnämnda
kan den däremot anses giva jämförelsevis tillfredsställande upplysning.

Sammanfattas bland de i tabellen särskilt upptagna industrierna de med varandra
närstående i större naturliga grupper, finner man som huvudbranscher följande fyra:

metall» och maskinindustrigruppen ..................................................................c:a 96 000 arb.

sågverksindustrien ........................................................................................................................» 44 000 »

pappersmasse» och pappersindustrierna ......................................................» 23 000 »

textilindustrien ....................................................................................................................................» 44 000 »

Som medelstora industrier äro att räkna följande:

gruvindustrien (inkl. stenkolsgruvorna) ......................................................» 15 000 »

stenindustrien ........................................................................................................................................» 13 000 »

lervaruindustrierna ....................................................................................................................» 13 000 »

snickeriindustrien ............................................................................................................................» 12 000 »

grafiska industrien ........................................................................................................................» 9 000 »

sockerindustrien ..............................................................................................................................» 8 500 »

skoindustrien ..........................................................................................................................................» 7 500 »

tändsticksindustrien........................................................................................................................» 7 000 »

Därefter kommer som en klass med 4 à 6 tusen arbetare: glasindustrien, kvarnindu»
strien, bryggeriindustrien, tobaksindustrien; och som en klass med 2 à 3 tusen ar»
betare: cement», bageri», choklad» och garveriindustrierna. övriga industrier äro med
hänsyn till omfattningen av sysselsatt personal att räkna till de mindre, vilket na»
turligtvis icke hindrar, att därinom särskilda företag finnas, som höra till våra mer
betydande, under det att flera grupper, som här ovan hänförts till de större, med
hänsyn till företagens genomsnittliga storlek övervägande måste karakteriseras som
småindustri. Vill man till egentlig storindustri räkna allenast företag, som vardera
sysselsätta över 1 000 arbetare, finner man enligt av Kommerskollegium publicerade
siffror för 1913, att av sådana företag då funnos i riket: 3 gruvföretag, 4 järnverk,
5 mekaniska verkstäder, 1 skeppsvarv, 2 elektromekaniska företag, 1 stenhuggeriföre»
tag, 1 tobaksfabrik, 3 bomullsfabriker och 2 tändsticksfabriker.

Betraktar man tabellens siffror för att därur utläsa, vilka av de större industri»
grenarna som under här ifrågavarande period och i synnerhet under dess senare del
företett en särskilt kraftig expansion och vilka som visat sig i sin utveckling mera stag»
nerande, skulle man som exempel på det förra slaget kunna peka särskilt på metall»
och maskinindustrierna, vidare pappersmasse» och pappersindustrierna, konfektions»
industrien samt skoindustrien. Avgjort mera stillastående sedan slutet av 1890»talet, om
ock under årtiondena dessförinnan kraftigare utvecklade, te sig flertalet mineralindus»
trier ävensom sågverksindustrien, livsmedelsindustrierna samt den egentliga textilindus»
trien. Detsamma förefaller ock i stort sett ha varit fallet med de smärre industrier, som i
tabellen sammanfattas under »diverse»*rubriken. Ser man åter på utvecklingen under
perioden 1871/75—1896/1900, märkes utom för gruvor och järnverk och vissa livs»
medelsindustrier över så godt som hela linjen en synnerligen stark tillväxt. Fram»
hållas bör emellertid, att enbart siffror rörande det sysselsatta antalet arbetare i detta
sammanhang kunna giva en missvisande bild, i det att ju genom förbättrad teknik
och organisation behovet av arbetskraft väsentligt kan nedbringas, något som faktiskt
också på många håll varit fallet. Naturligtvis gäller detta företrädesvis de senaste
årtiondena, under vilka teknikens framsteg varit särskilt anmärkningsvärda och var»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free