- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
108

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

K. ÅMARK

under det mänskliga arbetet i så hög grad ersatts av maskinkraft. Järngruvornas per*
sonal företer sålunda för de sista tjugu åren ingen större ökning trots den försig*
gångna mycket starka utvidgningen av driften. Detsamma gäller i mer eller mindre
hög grad även åtskilliga andra industrier.

Det kan i detta sammanhang förtjäna anföras några siffror, som visa huru genom*
gripande i själva verket denna handkraftens ersättande med mekanisk eller elektrisk
kraft varit under senare år. Totala antalet hästkrafter, använda inom industrien, angives
för år 1897 till cirka 330 000, år 1917 till 1 467 000. För direkt drift av maskiner
inom industrien användes år 1897 c:a 310 000, år 1917 1 200 000 hk (därav elektriska
c:a 750 000). Totala arbetarantalet utgjorde samma år resp. 249 000 och 401 000. På
en arbetare kom alltså 1897 i genomsnitt 1,24 hk, 1917 3 hk. Förhållandet är emel*
lertid mycket olika för olika industrigrenar, som följande sammanställning utvisar:

ARBETARANTAL OCH DRIVKRAFT FOR DIREKT DRIFT AV ARBETSMASKINER INOM

VIKTIGARE INDUSTRIGRENAR ÄR 1917.

Såsom proportionsvis starkt kraftförbrukande framstå särskilt gruvindustrien, järn*
verken, cementindustrien, sågverksindustrien, pappersmasse* och pappersindustrien
samt kvarnindustrien, medan sådana industrier som sten* och glasindustrierna, den
grafiska industrien, tobaksindustrien, beklädnads* och skoindustrierna använda jämfö*
relsevis liten drivkraft. Till en viss grad är naturligtvis kraftförbrukningens storlek
ägnad att belysa maskinteknikens utbildning inom resp. industrigrenar. Dock får
detta givetvis icke fattas så, som skulle de mera kraftkonsumerande industrierna ge*
nomgående också vara de som ur teknisk synpunkt erbjöde det största intresset, då
ju härvidlag många andra moment äga sin stora betydelse.

Följer man den numera brukliga uppställningen i den officiella industristatistiken,
möter man först järngruvorna. I fråga om dessa, där det viktigaste draget i de
gångna årtiondenas utveckling är de fosforrika malmernas, d. v. s. i huvudsak Gran*
gesbergs* och Lapplandsmalmernas tillgodogörande, angiva nedanstående siffror sum*
mariskt produktionsutvecklingen jämte export och inhemsk förbrukning åren 1871
—1915.

1 Arbe» tare 1 Driv> kraft Eff. hk

Järngruvor ......................................................12 632 76 550

Järnverk ............................................................23 905 156 426

Järnmanufaktur........................................16 294 33 866

Mekaniska verkstäder ........................57 752 75 922 j

Elektrisk industri ..................j 8 725 15 467

Stenindustri ........................| 5 628 5 199

Cementindustri ..........................................1 271 10 924

Tegelindustri ................................................8 470 22 215

Glasindustri ..............................................5 956 3 049

Sågverk ..............................1 43 855 146 2721

Snickeriindustri......................................12022 18 856

Pappersmasseindustri ............! 14 126 169 046 j

Pappersindustri ..........................................11 763 151 331

Grafisk industri.....................1 10 709 6 681,

Kvarn industri................................................2 748 51 805

Sockerindustri........................! 8 272 20 455

Bryggeriindustri.....................| 5 838 10 708

Tobaksindustri ..........................................4 209 1 066

Bomullsindustri..........................................12 264 31 339

Ylleindustri...........................; 10 807 23 888

Beklädnadsindustri ..............................16 753 6 003

Garveriindustri ..........................................2 027 5 690

Skoindustri......................................................8 082 3 019

Gummivaruindustri ..............................1313 4103

Tändsticksindustri..................j 8 839 7 072

Sprängämnesindustri...............( 919 2 002

Superfosfatindustri ..............................801 2 353

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free