Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
K. ÅMARK
samma mer eller mindre egenartade artiklar. Tidigast framträdde i den vägen vissa
för exploaterande av särskilda patent anlagda fabriker, den största av dem A.*B. Se*
parator, G. de Lavals och J. Bernströms storartade skapelse. Nyare dylika special*
verkstäder av mer universell läggning äro t. ex. Gasaccumulator med dess tillverk*
ning av ljus= och signalapparater, gasackumulatorer m. m., vissa motorfabriker, foto*
genköks- och lampfabriker, kullagerfabriker o. s. v. Specialiseringens fördelar hava
emellertid småningom blivit mera allmänt insedda, och numera kunna flertalet av
de betydligaste svenska verkstäderna anses ha koncentrerat sig på särskilda huvud*
fabrikat.
På få industrier torde teknikens allmänna utveckling haft en så omvälvande och
befruktande verkan som på denna. Ständigt nya fabrikat hava, som följd av alle*
handa uppfinningar, upptagits till produktion, medan samtidigt maskinteknikens fram*
steg inom andra industrier, inom landtbruk och transportväsen o. s. v. skapat alltjämt
nya arbetsfält för densamma.
Värdet av de egentliga maskintillverkningarna uppgick år 1913 (således innan världs*
krigets stora prisstegringar begynt) till i rundt tal 150 milj. kr. (1918 hade motsva*
rande tillverkningsvärde stigit till över 475 milj. kr.). Av förstnämnda summa ut*
gjorde landtbruksmaskiner, separatorer och explosionsmotorer vardera c:a 15 milj. kr.,
diverse arbetsmaskiner för skilda industrier c:a 34 milj., ångmaskiner 5,7 milj., axel*
lager och transmissioner (varav huvuddelen kullager) 10,4 milj., järnvägs* och spår*
vagnar 10 milj., velocipeder 7,5 milj. kr. Exporten nämnda år av hithörande varor
belöpte sig till c:a 50 milj. kr., d. v. s. en tredjedel av produktionens hela värde.
Av tillverkningen 1891—95, i genomsnitt 28,3 milj. kr., exporterades endast för c:a
4 milj. och av tillverkningen 1896—1900, 49,2 milj. kr. årligen, endast 7,5 milj. Här*
av framgår i vilken enormt ökad grad den svenska verkstadsindustrien blivit en för
världsmarknaden arbetande exportindustri. Exportartiklarna, varav de viktigaste åter*
finnas bland de ovan uppräknade huvudslagen av tillverkningar (utom de två sist*
nämnda), äro icke massartiklar i vanlig mening utan till stor del precisionsarbeten av
kvalitativt förstklassig beskaffenhet.
Nära befryndade med maskinindustrien, ja, egentligen blott särskilda grenar av den*
samma, äro varvsindustrien och den elektriska industrien. Den förra hör icke till de
i vårt land proportionsvis högst utvecklade. Den har under lång tid icke tillnär*
melsevis kunnat fylla inhemska behovet av fartyg. Produktionen var ännu åren före
kriget endast 15 à 20 000 bruttoton årligen mot en flerdubbelt större total nyanskaff*
ning för den svenska handelsflottan. Krigsåren ha emellertid sett produktionen svälla
högst betydligt (för år 1919 redovisas över 50 000 ton sjösatt tonnage). Stora far*
tyg å ända till 10 000 ton kunna numera byggas å svenska varv, och ifrågavarande
industri är utan tvivel en, vars relativa betydelse är i framåtgående.
Alldeles särskilt representativ för modern svensk industriell verksamhet är den
elektrotekniska industrien, vars båda grenar, starkströms* och svagströmsindustrierna,
hos oss nått en hög utveckling. Bägge leda i huvudsak sin upprinnelse från början
av 1880*talet. Ur en ringa begynnelse ha de, med vissa kortare bakslag, utvecklats
därhän, att sammanlagda värdet av deras tillverkningar år 1913 uppgick till 27,5 milj.
kr. (1918 92 milj.), därav förstnämnda år starkströmsmaskiner med tillbehör 15,7
milj. samt telefon* och telegrafapparater 11,8 milj. (1918 resp. 72,5 och 19,5 milj.).
I nära samband härmed står tillverkningen av elektrisk ledningsmateriel, som kan
dateras från år 1888 och 1913 nådde ett värde av 4,2 milj. kr. (1918 34 milj.). Ex*
porten av samtliga elektriska fabrikat uppgick år 1913 till 12,5 milj. kr. eller ungefär
40 % av tillverkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
