Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS UTVECKLING
113
Vad särskilt den elektriska starkströmsindustrien beträffar, var den i sin begynnelse
inriktad på tillverkning och installation av belysningsmateriel. På 1890»talet kom
uppfinningen av trefassystemet, varvid den svenske ingenjören Wenström som be*
kant spelat en stor roll, och i samband härmed försköts intresset från belysning till
kraftöverföring och motordrift. Snart tillkommo allt flera fält för den elektriska
industriens verksamhet. Vattenfallen begynte utbyggas för vattenkraftens tillvarata*
gande och omvandling till elektrisk energi, industrierna (främst järnverken) begynte
i stor utsträckning övergå till elektrisk drift, elektriska spårvägar tillkommo och järn*
vägarnas elektrifiering påbörjades. På alla dessa områden har den svenska elektriska
industrien gjort betydande insatser, visserligen under svår konkurrens framför allt från
Tysklands sida. — I sin helhet är den elektriska industrien en av dem, där svenska
ingenjörers arbete varit av särskilt framträdande betydelse. I intet avseende står den
svenska tillverkningen tillbaka för utlandets; i vissa hänseenden, såsom t. ex. beträf*
fande telefonapparater, har den avgjort gått i spetsen för utvecklingen och bidragit
att göra svensk teknik och svenskt arbete kända och värderade i de avlägsnaste länder.
Bland mineralindustrierna finnes ingen, vilken visat en expansionskraft liknande
den, som kännetecknat de nyss berörda industrigrenarna. Ingen av dem är att hän*
föra till våra huvudindustrier; dock äga flera av dem för nationalhushållningen ej ringa
betydelse. Så framför allt de vilka framställa byggnadsmaterial, d. v. s. sten*, kalk»,
cement* och tegelindustrierna.
Stenindustrien, vars viktigaste gren, granitindustrien, väsentligen är koncentrerad
till kustlandskapen Blekinge och Bohuslän och angränsande trakter, erhöll nämnvärd
betydelse först på 1880*talet, från vilken tid den gått stadigt framåt och utvecklats
därhän, att den kunnat till skilda länder exportera en ganska avsevärd del av sin produk*
tion, förnämligast gatsten. Verksamheten har delvis antagit rätt stora former, och
maskinkraft har funnit jämförelsevis allmän användning. Emellertid har världskriget
givit stenindustrien en svår knäck genom den tyska marknadens avstängning.
I motsats till föregående hör cementindustrien till dem som tekniskt erbjuda ett
stort intresse. Också har Sverige här hållit sig fullt på höjden av utvecklingen. Den
första svenska fabriken grundades 1872; riktig fart tog tillverkningen dock först från
slutet av 1880*talet. Sedan har det växande behovet av cement framkallat nya fa*
briker och en starkt stegrad tillverkning, varav ej obetydliga mängder exporterats.
Tillverkningen var 1913 nära 400 000 ton, exporten mer än en tredjedel härav.
Mindre imponerande är tegelindustriens utveckling. Snarast har den under senare
år varit att anse som en deklinerande industri. Personalen har sedan början av 1900*
talet successivt nedgått, och tillverkningen, som år 1906 nådde sitt maximum med
över 2 milj. ton (14,5 milj. kr.), har därefter starkt minskats. Väsentligen är tegel*
industriens produktion beroende av den inhemska marknadens behov, då export,
utom för vissa speciella slag, är i det hela utesluten. Den följer därför i allmänhet
konjunkturerna inom byggnadsbranschen. Det sagda gäller ej de eldfasta tegelpro*
dukterna från skånska stenkolsdistriktet. Av sådana hava tillverkats c:a 80 à 100 000
ton årligen, varav ofta mer än hälften utförts.
Porslinstillverkningen i Sverige går tillbaka till år 1726, då vårt första porslins*
bruk anlades. Det var Rörstrandsfabriken, som ju ännu består och fortfarande
hävdar sin rangplats. Ehuru råmaterialet till större delen är utländskt, är denna indu*
stri således sedan gammalt rotfast i vårt land. Som de svenska industrierna i all*
mänhet har den alltid haft anseende för gediget arbete. Anmärkningsvärd är sär*
skilt den konstnärliga uppryckning som under senare år gjort sig märkbar och som
15. Teknisk Tidskrift 1871-1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
