- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
117

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS UTVECKLING

117

brytande har denna industri verkat genom att först i vårt land hava upptagit till an*
vändning den sedermera på flera områden av livsmedelsproduktionen så viktiga kyl*
tekniken. — Såväl bryggeriernas som bränneriernas och reningsverkens tillverkning har
under senare år till följd av en inskränkande nykterhetslagstiftning befunnitsiginedgående.

Närmast i ordningen följer härefter textilvarugruppen, vars viktigaste grenar äro
ylle», bomulls», linne*, jute*, trikå* och konfektionsindustrierna. Av dessa äro de tre
sistnämnda jämförelsevis nya; juteindustrien härrör från slutet av 1880*talet; trikåin*
dustrien är visserligen något äldre, dock knappt av någon betydelse före midten av
1800»talet; konfektionsindustrien slutligen är som fabriksrörelse att datera först från 90*
talet. Bomullsindustrien, vår numera avgjort största textilindustri, leder sitt egentliga
ursprung från senare delen av 1700*talet. Ylle* och linneindustrierna framträda åt»
skilligt tidigare och upplevde som bekant sin första storhetstid vid nämnda århundrades
midt. Textilindustrierna över huvud (inkl. den numera utdöda sidenindustrien) voro
den äldre näringspolitikens skötebarn. I hägnet av kraftiga tullar och importförbud
fortsatte de att föra en om ock ej lysande tillvaro med sakta stigande tillverkning
ända till början av 1870»talet, då ett märkligt uppsving inträffade. Arbetarpersonalen
inom samtliga textilbranscher utgjorde denna tid c:a 15 000 och har sedan ökats till 43 800
år 1913, vid vilken siffra det sedan ungefär förblivit. Härav utgjorde beklädnadsindustri»
ens arbetare något över 14 000. Värdesiffror för tillverkningen, vilka icke innehålla allt»
för störande dubbelräkningar, äro svåra att angiva. Bästa föreställningen om pro»
duktionstillväxten torde siffrorna över importen av textilråvaror giva, då råämnena
för dessa industrier ju till alldeles övervägande del hämtats utifrån. Den uppgick
1871—75 till 12 057 ton årligen, med värde 18,s milj. kr., 1891—95 till 24 031 ton,
värde 18,5 milj. kr. (priset således väsentligt minskat), 1913 till 40 850 ton, värde 52,7
milj. kr. Härtill kom införseln av garn m. m., vilken vid nämnda tre tidpunkter ut*
gjorde resp. c:a 2 200, 4 200 och 4 000 ton. De tillverkade vävnadernas värde utgjor*
de för samma tidpunkter resp. 25,6, 36,3 och 97,3 milj. kr., tillverkade beklädnadsar*
tiklar l,i, 7,i och 62,6 milj. kr.

Dessa siffror angiva några ytterkonturer av den svenska textilindustriens utveckling
sedan 1870*talet —- som synes kvantitativt en ingalunda föraktlig sådan. Tilläggas må, att
införda vävnaders och andra manufakturvarors värde uppgick till resp. 37,4, 48,o
och 62,3 milj. kr. Härav framgår klart denna industris så avgjort ökade förmåga att
fylla de inhemska behoven. Vad spinnerier och väverier beträffar, torde man väl
kunna säga, att den svenska industrien inom de olika branscherna före kriget i all*
mänhet nått så långt i produktion som förhållandena här och framför allt den inhem*
ska marknadens omfång medgivit utan alltför betungande importtullar. Exportdug»
lig i högre grad har däremot textilindustrien aldrig varit och blir det sannolikt ej
heller. Finare artiklar och specialvaror torde alltid komma att importeras.

I fråga om lädervarugruppen utgöra garverier och skofabriker de viktigaste gre*
narna. Bägge äro som handtverk urgamla i vårt land, och även som fabriksnäring
har garverihandteringen gamla anor, i det att redan på 1600*talet fabriksföretag (de
s. k. engelska garverierna) tillkommo och privilegierades utanför skråförfattningarna.
Skofabrikationen åter är som industri helt och hållet av modernt ursprung.

Den gångna 50»årsperioden utmärker för garverierna en så godt som oavbrutet
ökad produktion samtidigt med en ständigt fortgående koncentration av driften. Åren
1871—75 redovisas i genomsnitt 687 anläggningar med 1 910 arbetare och en tillverk»
ning av 7,3 milj. kr. värde; 1913 upptager statistiken blott 136 anläggningar med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free