- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
118

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

K. ÅMARK

1812 arbetare, men en tillverkning värderad till 34,1 milj. kr. Nedgången i arbetar*
antal trots den kolossalt ökade tillverkningen vittnar om en synnerligen anmärknings*
värd utveckling av tekniken inom denna handtering. I själva verket har densamma
under perioden undergått en fullständig omvälvning, i det att den äldre, ytterst lång*
samma metoden med barkning och vattenbegjutning o. s. v. så godt som helt över*
givits och i stället allmänt genomförts den s. k. snällgarvningen medelst flytande garvex*
trakter. Av jämförelsevis nytt ursprung är även användningen av mineraliska garvnings*
ämnen. I fråga om sulläder tillgodoser den inhemska tillverkningen sedan ett tjugutal
år tillbaka nästan helt landets behov, medan däremot i fråga om andra slag (platt*
läder och ovanläder m. m.) tillverkning och import ungefär uppväga varandra.

Som nämnt tillhör skofabrikationen som industri helt och hållet den senaste tiden.
Den första fabriken anlades 1873; det var den ännu bestående Carlssonska fabriken
i Vänersborg. Tillverkningen har i synnerhet från midten av 1890*talet gått starkt i
höjden: 1896-1900 33 fabriker, 2 600 arbetare, 8,2 milj. kr. tillverkning; 1913 85 fabri*
ker, 7 400 arbetare och 41 milj. kr. tillverkning. Denna skofabriksindustriens oerhördt
hastiga frammarsch har så godt som helt dödat den forna handtverksmässiga skotill*
verkningen. Skomakeriyrket har numera nästan helt nedsjunkit till en reparations*
verksamhet. Maskintekniken är inom denna industri mycket långt driven. Maskinerna
äro av amerikanskt ursprung och ha åtminstone tidigare i stor utsträckning t. o. m.
ägts av amerikanska förläggare. — Världskriget gav vår skoindustri som bekant en
oanad chance och gjorde den för en kort tid till en bemärkt exportindustri.

Våra två första egentliga gummivar ufabriker grundades år 1890; sedan hava flera
tillkommit, så att antalet verkliga dylika under senare år uppgått till fem stycken. Dess*
utom finnas några fabriker, som jämte annat även tillverka gummivaror. Arbetar*
antalet uppgick 1913 till c:a 1 600, mest kvinnor, tillverkningsvärdet till 10,7 milj. kr.,
därav galoscher för nära 7 milj. kr. över huvud är galoschtillverkningen det väsent*
liga i svensk gummivaruindustri; den förmår — sedan den småningom lyckats ut*
tränga den ryska importen — icke blott tillgodose den inhemska marknaden utan
även avgiva ett väsentligt överskott för export (före kriget nära 3 milj. kr. årligen).
Velociped* och automobilringar äro även numera betydande tillverkningsartiklar, men
här måste dock den svenska industrien tåla en ganska betydande import; detsamma
är ock fallet beträffande tekniska och kirurgiska artiklar.

Vi komma slutligen till gruppen kemiska industrier i trängre mening. Bland dessa
intager i vårt land sedan länge tändsticksindustrien första rummet. Denna, vars upp*
rinnelse går tillbaka till 1830*talet och vilken såväl i sin begynnelse som sin
fortsättning till stor del framträder såsom en frukt av svenska uppfinningar, hade
under förra hälften av 1870*talet redan nått den utveckling, att den räknade 30 fabri*
ker med ca 3 600 arbetare och ett tillverkningsvärde av 4,4 milj. kr. 1880* och 90*
talen beteckna för denna industri en stagnationsperiod. Efter sekelskiftet inträder
ny företagsamhet: antalet fabriker nedbringas småningom, men arbetarantalet stegras
till över 8 000 och tillverkningsvärdet till 17,8 milj. kr. år 1913 (45,4 milj. 1918).
Exporten har under senare år uppgått till c:a 85 % av tillverkningen. Efter en tid
av allt starkare koncentration är denna industri sedan 1917 helt och hållet förtrustad.
Vår tändsticksindustri är icke blott ett storslaget vittnesbörd om svenskt uppfinnargeni
och organisationsförmåga. Den har ock haft betydelse som föregångare och ledare
för världsutvecklingen på ifrågavarande område.

Av övriga kemiska industrier förtjänar särskilt att framhållas sprängämnesindustrien
på grund av de stora insatser, som härutinnan gjorts av svensk ingenjörsvetenskap,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free