Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållet öfvervägande och der således karakterernas
konsecquens, händelsernas sannolikhet och
formfulländningen i allmänhet blifvit våldförda för att kunna
göra den åsyftade tendensen gällande; men är det
väl nödvändigt att detta förhållande alltid skall äga
rum? Förekomma ej dylika fel i romaner af hvarje
slag och kunna de icke lika väl i tendensromanen
undvikas? Vi hafva dock derpå lysande prof *). Icke
heller lär väl konsten förnedras derigenom att den
bibringar en riktig öfvertygelse, att den framställer en
sanning. Nej, ty vi halva christligt-religiösa
konstverk, hvilkas värde icke blifvit bestridt. Men det
finnes kanhända sanningar, hvilka icke få poetiskt
bearbetas . . . Detta leder oss in på en ny fråga.
5. Man har nämligen bestridt att politiska och
sociala förhållanden äro tjenliga ämnen för ästhetisk
behandling. Vi anmärka till en början att ganska goda
auktoriteter finnas att åberopa, hvilka icke ansett
konsten böra inskränkas inom en viss sfer, utan tilltrott
den i sig äga nog mycken kraft och lyftning att rena
och till ett konstverk bearbeta hvarje i verkligheten
framträdande stoff. I sjelfva verket, då vetandets och
den praktiska handlingens män anse sig
hemmastadda på hvarje fält, som den menskliga forskningen
och erfarenheten erbjuder deras verksamhet, hvarföre
skulle poeten ensam qvardröja inom det förgångnas
redan multnade verld eller hans egen fantasie’s
hägringar? Har då icke han till föremål för sin verksam
*) Vi anföra såsom sådana Göthes Wilhelm Meister och
Wahlverwandtschaften, men anse oss derutinnan böra stödja
oss på Auktoriteter. Theodor Mundi yttrar i sina
föreläsningar öfver samtidens litteratur: ”I Wilhelm Meister är det det
tyska umgängeslifvets former, som skola nybildas, och i
Wahlverwandtschaften är det sedlighetens conflicter, som utveckla
sig ur de sociala culturförhållandena såsom ett tragiskt
faktum.” Se vidare i Lénströms öfversättning pag. 11-20. ”Hvad
Göthe beträffar har man ej rätt att ana att han uti ”die
naturliche Tochter” velat göra en stor och för samhällslifvet
vigtig sanning gällande, och kan man ej vara förvissad, att
han afsett sådant uti ”die Wahlverwandtschaften”, hvilken
roman ehuru hittills klandrad för sin tendens, dock inför
konstens domstol blifvit ansedd för ett mästerstycke. A. T.
Wistrand uti uti Frey för 1846 pag. 362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
