Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raturen att uppvisa samhällets så, på poetisk väg
söka medlen för deras botande, och genom
individernas upplysning och förädling göra samhällets
omgestaltning möjlig. Också uppstod en tidslitteratur,
som ibland likasom koketterade med sin egen
sönderslitenhet och förtviflan, ibland med ett djupt allvar,
som bjert afstack mot adertonde århundradets frivola
skriftställeri, påpekade sedeslösheten och det sociala
förderfvet. Naturligtvis måste samtiden med sina
hvarandra korsande och motsägande företeelser och
det ständiga bemödandet att skaffa sig lösning af de
nya motsägelserna och vitalfrågorna, lättast röra sig i
den deråt redan längesedan egnade och bäst
passande form; Romanen upptogs derföre af alla och
nyttjades i alla riktningar för att såsom förut afspegla
verkligheten, och såmedelst affordra den räkenskap.
8. Bland den otaliga mängd af författare, som
uppträdt i denna riktning, vilja vi endast betrakta
Aurora Dudevant och Eugene Sue, af hvilka den förra
hufvudsakligen behandlat frågan om äktenskapet,
under det den sednare mest sysselsatt sig med den om
förmögenheten. — Madame Dudevant, känd under
pseudonymen ”George Sand”, är författarinna till
ganska många arbeten, hvilka vi anse närma sig typen
för i ästhetiskt hänseende fullkomliga tendensromaner.
Vi citera här några ord ur Theodor Mundt’s omdöme
om henne i hans historia öfver Samtidens Litteratur:
”George Sand behöfver blott den aldra enklaste
situation hos manliga och qvinliga hjertan, sådana man
vid hvarje kamin i ett familjerum ser bredvid
hvarandra, för att derur bilda en stor kulturtragedi, som
ej afviker ett steg från den faktiska verkligheten.
Hon har att behandla en oerhörd fråga: att under
samhällets och civilisationens närvarande förhållanden
icke två personer kunna vara lyckliga med
hvarandra, äfven om de älska eller just derföre att de
älska hvarandra. Så har hon gjort sig till det sociala
ondas skaldinna, utan att grundlöst uppdikta något.”
— Hennes första större arbete var Indiana, i
hvilken hon med glödande färger skildrar äktenskapets
tryckande tvång och den tidens unga mäns gräsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
