- Project Runeberg -  Terminologin i äldre Västgöta- och Östgöta- lagarne Sammanställd av Herman Vendell /
43

(1894) [MARC] Author: Herman Vendell - Tema: Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

Vg. (Æ 16). — dult arf n. Omtvistat, till sin rättsgrund

bestritt arv. Ög. (Æ 5 o. 6). — dö’þær takær arf Ög.

(Æ 7).
arfgængær adj. Berättigad till arv. Ög. (G 5).
ar/taki m. Arvtagare. Ög. (K 23).
arftakin adj. Arvtagen, ärvd. Vg. (I 2).
arvtö’kær adj. Berättigad till arv. Ög. (Æ 1).
arvi m. Arvinge. Vg. Ög.
arvingi m. Arvinge. Vg. (Md 1).
bakar/ n. Bak- (o. sido)arv. Ög. (Æ 3).
bakarve ra. Bak- (o. sido-)arvinge. Ög. (Æ 3).
hr ystar/ n. Bröstarv. Ög. (Æ 3).
brystarve m. Bröstarvinge. Ög. (Æ 3).
dana- (1. -æ-) arf n. Arv som tillföll konungen 1. biskopen

efter i landet avliden frändelös utländing. Vg. (Æ 14)

Ög. (Æ 22).
/angå /æ\rini n. Jord som man ärvt av sin fader (1. annan

släkting) i vars hand den var avlingejord. Ög. (ES 19).
firi-ar/ n. Bröstarv. Ög. (Æ 3).
forna fæþrini n. Fädernejord (1. annan arvjord) som från

äldre tider varit arvjord inom släkten. Ög. (ES 19).
fæþærni Vg. (Æ 8) 1. fæþrini Ög. (D 7 m. fl.) n. Fädernearv.
iamnar/ n. Arv som delas i lika huvudlotter å fäderne- o.

mödernesidan. (Se Schlyter B XIII.) Ög. (Æ 3).
iamn-arva Ög. (Æ 3) 1. -arvi Vg. (Æ 3) oböjl. adj. Samarva.
iamncervingar m. pl. Arvingar som äro jämskylda med den

döda. Ög. (Æ 3).
mò’\ærni Vg. (Æ 5 o. 8)1. mö’$rini Ög. (D 7, Æ 10 m. fl.)

n. Mödernearv.
skaparvi in, Bröstarvinge. Ög.
skceptarve m. Bröstarvinge. Vg. (Æ 21).
sunær arvær m. Arv efter son. Vg. (Æ 2).
sundærkulla arf n. Arv som tillfaller halvsyskon. Ög. (G 21).
ærfþ f. Arv. (Vg.) Ög. — ærfþæ(r) mini n. Bevisning därom

att man gm arv blivit ägare till ett omtvistat ting. Vg.

(x 2)-

cerva 1. -æ vb. Ärva. Vg. Ög.

ærvisöl n. Arvöl. Vg. (Md 13). — Jfr I 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:52:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/terminolog/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free