Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 INLEDNING
de lärda, såsom ofta händer, ingalunda ense. Somliga,
N. Holmgren till exempel, anse dem som avkomlingar
till de under permtiden utdöende protoblattoiderna
och förlägga dem sålunda ända till den senare
primärtidens gränslösa och bottenlösa natt. Andra finna dem
i Englands, Tysklands och Schweiz’ lias, d. v. s. i
sekundärtiden, andra åter upptäcka dem först i de övre
eocena bildningarna, d. v. s. i tertiärtiden. Man har
identifierat etthundrafemtio arter insprängda i den
fossila bärnstenen. I vilket fall som helst gå termiterna
med säkerhet några miljoner år tillbaka i tiden, och
det är vackert så.
Denna civilisation, den äldsta man känner, är den
egendomligaste, den mest komplicerade, den
intelligentaste och i viss mening den mest följdriktiga, den
efter tillvarons svårigheter bäst anpassade som före
vår egen framträtt på detta klot. Från flera synpunkter
är den, ehuru grym, hemsk och ofta motbjudande,
överlägsen biens, myrornas och även människans.
III.
Det har på långt när icke skrivits så mycket om
termiterna som om bien och myrorna. Den förste
entomolog som på allvar sysselsatt sig med dem är J. G.
König, som vistades länge i Indien, i Trankebar i
Madrasdistriktet, där han hade tillfälle att studera dem.
Han dog 1785. Sedan kom Henry Smeathmann, som
2—273242. Maeterlinck, Termiternas liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
