Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMITSAMHÄLLET 2 7
Caftritermesyvais mandibler, som ha formen av bockhorn,
spännas som stålfjädrar och slunga insekten tjugu till
trettio centimeter framåt, samt slutligen de som
tillhöra arterna Termopsis och Calotermes, de mest
efterblivna, för att icke trötta med att uppräkna
hundratals andra.
Vi kunna tillägga att iakttagelserna över den
exotiska och alltid osynliga insektens seder äro av ungt
datum och ofullständiga, att många omständigheter
ännu äro höljda i dunkel och att termitsamhället
gömmer många mysterier.
Utom att termiten bebor trakter av jorden där
naturvetenskapsmän äro oändligt mycket sällsyntare än
i Europa, är han icke — eller var åtminstone icke,
innan amerikanerna började intressera sig för honom —
en laboratorieinsekt, och man kan just icke studera
honom i kupor eller glaslådor, som man kan med bin
och myror. De stora myrmekologerna, en Forel, en
Charles Janet, en Lubbock, en Wasmann, en Cornetz
och många andra, ha icke haft tillfälle att sysselsätta
sig med honom. Om han ger sig in i en entomologs
arbetsrum, så är det i allmänhet för att förstöra det.
Att å andra sidan tränga in i ett termitbo är varken
någon lätt eller behaglig sak. De kupoler som täcka
det äro av så hårt cement, att yxornas stål brytes mot
det och man måste spränga med dynamit.
Infödingarna vägra ofta, av fruktan eller vidskepelse, att hjälpa
naturforskaren, vilken, såsom Douville berättar i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
