Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMITSAMHÄLLET
2 7
solitära bin bevara sin honung, till uppstaplingar och
hopgyttringar av skogssvampar, till underliga, på måfå
uppträdda tvättsvampar, till höstackar eller
sädessky-lar som stått ute i regn och rusk, till normandiska,
pikardiska eller flamländska halmstackar, ty stackarnas
stil är lika fast och typisk som husens. De
märkvärdigaste av dessa byggnader, som man finner blott i
Australien, tillhöra kompasstermiten (den magnetiska
eller meridiantermiten), så kallad emedan hans bon
alltid äro strängt orienterade i norr och söder, med den
bredaste delen vänd åt söder, den smalaste åt norr.
Om denna egendomliga orientering ha entomologerna
uppställt åtskilliga hypoteser, men de ha ännu icke funnit
någon övertygande förklaring. Med sina många
spetsiga toppar och tinnar, sina strävpelare, sina
oräkneliga stödjemurar, sina cementlager, det ena över det
andra, påminna de om sekelgamla, vittrande
katedraler, om de förfallna slott som Gustave Doré diktar eller
de spöklika borgar som Victor Hugo målade genom att
utspäda en bläckplump eller en droppe kaffesump.
Andra, i strängare stil, förete ett konglomerat av
vågi-ga kolonner, till vilkas krön en lansbeväpnad ryttare
icke når upp, eller lyfta sig stundom till sex meters
höjd som någon sorts avtärda pyramider eller obelisker
som frätts och avflagrats av tusenårsskeden mer
förhärjande än faraonernas Egyptens.
Dessa byggnadsverks egendomliga prägel förklaras
därav, att termiten icke som vi bygger sina hus utifrån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
