Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Provianteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
PROVIANTERINGEN 36
nation i värddjurets tarmkanal absorbera
träpartiklarna och sedan dö för att i sin tur digereras av termiten.
Protozoen å sin sida dör nästan omedelbart utanför
tarmen, även om man lägger den på en cellulosahög.
Det är ett fall av oupplöslig symbios, varpå naturen
ibland uppvisar exempel.
Det är icke ur vägen att tillägga att Clevelands
experiment företagits på över hundra tusen termiter.
Huru de lyckas fixera det atmosfäriska kväve de
behöva för att producera proteinerna eller huru de
förvandla kolhydraterna till proteinämnen, är ännu föremål för
undersökning.
Andra, storväxta arter med mer framskriden kultur
ha inga tarmprotozoer utan anförtro den första
digestio-nen av cellulosan åt mycket små kryptogamer, vilkas
sporer de utså på en skickligt preparerad kompost. De
anlägga på detta sätt, mitt i termitsamhället, stora
svampodlingar, vilka de sköta metodiskt, liksom
specialisterna på den ätliga skivsvampen i de forna
stenbrotten i Paris’ omgivningar. Det är verkliga
trädgårdar med drivbänkar för en Agaricus (Volvaria eurhiza)
och en Xylaria (Xylaria nigripes). Deras
tillvägagångssätt är ännu okänt för oss, ty man har förgäves försökt
att i laboratorierna få fram de vita bollarna av denna
agaricusart; de trivas blott i termitboet.
När termiterna lämna fädernestaten för att emigrera
eller grunda en ny koloni, föra de alltid med sig en viss
mängd av dessa svampar eller åtminstone av deras sporer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
