Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svärmningen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67 SVÄRM NINGEN
blick. Molnet faller tungt till marken, som det täcker
med spillror, festen är slut, kärleken har svikit sina
löften och döden intager dess plats.
Varskodda av förberedelserna, underrättade av
instinkten som icke bedrar dem, komma nu alla som
begärligt längta efter den läckra måltid termitboets
oräkneliga friare varje år erbjuda. Fåglar, kräldjur, kattor,
hundar, gnagare, nästan alla insekter och i synnerhet
myrorna kasta sig över det myckna, försvarslösa bytet,
som ibland ligger utstrött över tusentals kvadratmeter,
och börja det fruktansvärda blodbadet. Särskilt
fåglarna taga för sig till den grad, att de sedan icke kunna
sluta till näbbet. Till och med människan tar del i det
oväntade kalaset, skövlar samman offren och äter dem
stekta eller halstrade eller använder dem till bakverk,
som lära till smaken påminna om mandeltårtor. I
somliga länder, såsom på Java, säljas de till och med på
torgen.
Knappt har den sista av de vingade insekterna flugit
ut, förrän termitboet — alltjämt på befallning av den
hemlighetsfulla och ogripbara makt som härskar där —
åter sluter sig, öppningarna tillmuras och de som flugit
ut synas obönhörligt utestängda från fäderneborgen.
Vad blir det nu av dem? Oförmögna att livnära sig,
förföljda av tusentals fiender, som avlösa varandra,
omkomma enligt somliga forskares utsago alla utan
undantag. Andra entomologer anse att något stackars par här
och där lyckas undkomma förödelsen och upptages av
9—273242. Maeterlinck, Termiternas liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
