Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termitsamhällets moral - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMITSAMHÄLLETS MORAL.
I.
Om redan bikupans samhällsorganisation synes hård,
så är termitsamhällets likväl ojämförligt mycket
strängare och obarmhärtigare. I kupan möta vi en nästan
fullständig uppgivelse åt samhällets gudar, men biet
har dock kvar en skymt av självständighet. Större
delen av dess liv förflyter ute i det strålande solskenet,
utvecklar sig fritt i vårarnas, somrarnas och höstarnas
sköna stunder. Långt från all övervakning kan biet
flanera bland blommorna. I den dystra
exkrement-republiken är uppgiveisen fullständig, inmurningen total,
kontrollen oupphörlig. Allt är det mörkaste förtryck.
Åren följa på varandra i de trånga gångarnas mörker.
Alla äro där slavar och nästan alla blinda. Ingen, utom
offren för den stora könsyran, får någonsin komma upp
till jordytan, andas viddernas luft, skymta dagens ljus.
Allt försiggår från början till slut i ett evigt mörker.
Gäller det att hämta livsmedel från platser där de
finnas i riklig mängd, måste termiterna, såsom vi sett,
begiva sig dit i långa, underjordiska gångar eller i rör;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
