Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödet - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖDET
109
— man återfinner nämligen spår av dem i England,
Tyskland och Schweiz —, tvungit dem att anpassa sig
för en underjordisk tillvaro, vilken så småningom
medförde atrofi av ögonen och fullständig blindhet för de
flesta av dem? Väntar icke oss samma prövning om
några årtusenden, när vi bli tvungna att taga vår
tillflykt till jordens innandömen för att där uppsöka en
återstod av värmen, och vem säger oss att vi skola
genomgå den lika uppfinningsrikt och segerrikt som de
hava gjort? Veta vi hur de göra sig förstådda och hur
de meddela sig med varandra? Veta vi hur, genom
vilka erfarenheter och vilka famlande försök de nått
fram till cellulosans dubbla smältningsprocess? Veta
vi vad den personlighet, den kollektiva odödlighet
innebär, åt vilken de göra oerhörda offer och av vilken
de synas njuta på ett sätt som vi icke ens kunna fatta?
Veta vi slutligen huru de förvärvat den underbara
po-lymorfism som sätter dem i stånd att efter samfundets
behov skapa fem eller sex så olika individtyper, att de
icke tyckas höra till samma släkte? Är det icke en
uppfinning som tränger mycket längre in i naturens
hemligheter än uppfinningen av telefonen eller den
trådlösa telegrafen? Är det icke ett avgörande steg framåt
i fortplantningens och skapelsens mysterier? Hur långt
ha vi hunnit i den punkten, som är den vitala framför
andra? För det första kunna vi icke efter behag avla
mankön eller kvinnkön, vidare äro vi ända till barnets
födelse i fullständig okunnighet om vilket kön det skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
