Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Instinkten och intelligensen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTINKT OCH INTELLIGENS 122
närmare, icke säga någonting alls. Det är bara
»omedvetna impulser, en instinktiv automatism», »medfödda
psykiska anlag, resultat av en lång anpassningstid,
knutna till hjärnans celler, inristade i nervsubstansen som
ett slags minne, vilka anlag sedan under namn av
instinkt övergå från en generation till en annan enligt
ärftlighetslagarna och på samma sätt som
livsmaskineriet i allmänhet», »ärvda vanor, ett slags
automatiserad slutledning», försäkra de klaraste och
förståndigaste. Ty jag skulle kunna anföra andra, vilka såsom
Richard Semon, en tysk, förklara allt genom
»engram-mer av den individuella mneme, omfattande jämväl
deras ekforier».
De medgiva nästan alla, emedan de knappast kunna
göra annat, att flertalet instinkter hava sitt upphov i
en medveten tankeakt, men varför envisas de med att
till automatiska handlingar förvandla allt som följer
på denna första tankeakt? Om det finnes en, så är det
helt naturligt att det finnes flera; och det är allt eller
intet.
Jag skall icke heller uppehålla mig vid Bergsons
hypotes, enligt vilken instinkten endast fortsätter det
arbete genom vilket livet organiserar naturen, något som
är antingen en uppenbar sanning eller en tavtologi, ty
livet och naturen äro i grund och botten två namn för
samma okända sak. Men denna alltför uppenbara
sanning är enligt författaren till »Materia och minne» och
»Den skapande utvecklingen» ofta av angenäm art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
