Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Själens åstundan at hålla sig stilla wid Guds kärliga dragande (Förborgade Guds kärleks-sköt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och sjelf min ögon öpnas lät, At jag dig må
åskåda.
5. Hwad är det mer som hinder är, At jag
ej kan inflytta Uti din ro och hwilo kär, Til ewig
själens nytta? Det är, o kärlek! dig bekant,
Ransaka du mitt hjerta grant, Och wis hwad ännu
hindrar.
6. Är något som mig utom dig, I werlden
nöje gifwer, Så tag det bort tils du i mig,
Allena är och blifwer, Jag wet jag måst’ från alt
bli qwitt, Förr’n jag uti fredsskötet ditt, Kan
oförryckt förblifwa.
7. Uptäck mig Gud min egenhet, Som
städse mot dig sträfwar, Och hwad ännu af orenhet,
I själen sig uphäfwer, Om jag din nåd skal
kunna få, Så måst’ mitt öga syfta på, Och
mena dig allena.
8. Ack! jag wil mig aldeles nu, Dig kärligt
öfwergifwa, Ty högsta lyckan är det ju, Få
stilla i dig blifwa? Hjelp at jag aldrig wilse går,
Men altid följer dina spår, Tils jag har kronan
wunnit.
9. O kärlek fräls mitt hjerta nu, Från
olyckssorg och jämmer; Min egen wilja bryte du, Ty
hon mig hemligt klämmer; Et barn, enfaldigt och
rätt böjdt, Det finner dig och blir förnöjdt, I
lust och wedermöda.
10. Imellertid i allan stund, Wil jag mig i
dig finna; At jag må städs i själens grund,
Ditt lifsens ord förnimma. Ack! sätt du med
Maria mig, Til dina fötter innerlig, Det enda
wil jag wälja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
