Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bortom vattnet, genom kikar’n
röjde de hvarandras hem
liksom förr, då osterrikar’n
låg i vägen mellan dem» —
heter det i Snoilskys dikt »Vapenbröderna».
Vapenbrödraskapet torde dock icke hafva varit så
långvarigt, om det än varit fast slutet. Den
egentligen lysande delen af Douglas’ krigarbana inföll,
sedan Lillies slutat. Först samma år, som kanonkulan
vid Mainz för en tid satte Lillie ur stridbart skick,
trädde den 20-årige Douglas i Sveriges tjänst. De af
hans bedrifter, som historien bevarat, tillhöra
trettioåriga krigets allra sista år och den polska fejden under
Karl X. En annan föreningspunkt än minnet af
gemensamma äfventyr ägde Lillie och Douglas i sitt
svågerlag: Douglas var gift med en halfsyster till
gref-vinnan Lillie, och Axel Lillie har, jämte tvenne tyska
öfverstar, i Leipzig 1645 underskrifvit Douglas’ ännu
bevarade morgongåfvobref till henne. An i dag
äges Löfstad af Axel Lillies afkomlingar på
kvinno-linjen, och Stjernorp har återvändt i ätten Douglas’
ägo. — Mindre ansenligt än Löfstads slott var det
Lillieska huset i Stockholm, hvilket äfven synes i
Dahlbergs verk. Det var en envåningsbyggnad,
belägen vid Norrström på den plats, där operabyggnaden
sedan uppfördes.
På Löfstad älskade Axel Lillie att tillbringa sina
senare dagar. Där hvilade han på sina lagrar, hellre
än att söka förvärfva nya under Karl X Gustafs krig.
Det synes hafva varit klent beställdt med Lillies
vördnad för den svenska regering, åt hvilken styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
