Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ädla blod och hans faders lysande bragder, kända ej
blott i det nordiska hemlandet utan öfver allt, hvarest
»Mars svecicus pedem posuit». Äfven åt Sveriges
segrande vapen ger han sin hyllning: »Sueonia
vic-toriis triumphisque felicissima et pene dixerim ebria».
Vid Greifswalds universitet var man ej mindre
artig mot Axel Lillies ätt än i Leipzig. Tvenne yngre
bröder till Erik Lillie inskrefvos där som studenter
1650— »fratres generosi et prænobiles equites Suecici»,
heter det i matrikeln; och rektor, eloquentiæ
professorn Michaélis, omnämner i sin ämbetsberättelse den
särskilda heder, som honom vederfarits därigenom, att
de båda unga friherrarna Lillie bevistat hans bröllop.
De båda ynglingarna voro då tretton och elfva år
gamla.
Dessa båda bröders, Axel och Gustaf Helmer
Lillies, första uppfostran var tysk till följd af
familjens vistelse i Tyskland under deras uppväxtår. Tysk
var äfven deras universitetsbildning i Greifswald, hvarest
de fortsatte sina studier under ledning af holsteinaren
Waldenbergius; tyskan torde ock, åtminstone till en
tid, hafva betraktats såsom deras modersmål. Dock
ville de unga riddersmännen själfva säkert ingalunda
betraktas som tyskar.
Om äfven tyskan begagnades omväxlande med
svenskan af den tidens svenskar i högre
samhällsställning, så följde visserligen icke däraf någon större
aktning för Tysklands kultur. Allra minst ansågo sig
de segerstolta svenskarna kunna hafva något att lära
i fråga om hyfsning och goda seder af dessa tyskar,
hvilkas land de bragt till den djupaste förnedring, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
