Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 7
Alldeles ostrafFadt hade nämligen icke ens Didle
Baner kunnat trotsa den allmänna anständigheten.
Rannsakningen i hofrätten anställdes för att utröna, hvad
som föregått den under så anstötliga omständigheter
ingångna »copulationen» mellan honom och Maria
Skytte. Beskyllningen för äktenskapsbrott med henne
syntes bestyrkt genom ett i hofrätten företedt
kärleks-brcf, men då det ej innebar full bevisning, ålades det
honom att fria sig med värjemålsed. Han gick eden.
Men fastän genom denna edgång det lagliga
hindret för äktenskapets giltighet var undanröjdt, infordrade
hofrätten utlåtande i ämnet från Stockholms stads
konsistorium. Denna myndighet förklarade äktenskapet
giltigt på grund af den aflagda eden, ehuru, heter det,
»icke alla moment så just vore tagna i akt, som vid
ett kristeligt äktenskaps uppbyggelse böra observeras . . .
Men såsom här nu förelupit är inverso ordine och
icke utan Guds församlings förargelse, så pröfvas
skäligt att högvälborne grefven efter sin discretion Guds
församling med en ansenlig allmosegift försonar.»
Utlåtandet är anmärkningsvärdt äfven ur allmännare
synpunkt. En så beskaffad »försoning» var enligt tidens
uppfattning ännu möjlig i sextonhundratalets
protestantiska Sverige.
Efter detta förlopp ansåg Banér sig vara »legaliter
justifierad»; han nekade därjämte, att han fört något
annat »apart lefverne än som en ärlig kavaljer, min
like, anstår». Men med afseende på den stolte
kavaljerens edgång var det nog flera än hans motparter
inför rätta, som ansågo, att »den borde ställas under
Guds dom».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
