Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu äga sin riktighet. I h\arje fall har det sitt
intresse att se, hvad intryck 1600-talets svenskar gjort
på den vidtbereste och mångerfarne främlingen.
Först möter oss en utredning af frågan, huruvida
det folk, hvars bragder under Gustaf II Adolfs och
Karl X Gustafs fanor förvånat världen, verkligen ägde
ett öfvervägande krigiskt skaplynne. »Sveriges
krigiska styrka», skrifver Magalotti, »är ansenlig, dels
därför att folket är synnerligen lämpadt för krigets
yrke, dels därför att en stor armé ständigt är under
vapen, dels därför att där finnas många adelsmän, som
ej förstå något annat yrke än soldatens.»
»Folket ägnar sig för kriget, därför att det med
lätthet utstår dess mödor och umbäranden samt’ har
torftiga lefnadsvanor. Bättre än någon annan nations
soldater finner sig den svenske i alla slags umbäranden,
med afseende så väl på sin egen person som sin häst.
Likväl har riksmarsken själf yttrat, att de nyvärfvade
svenska trupperna äro modigare än de gamla, därför
att de af brist på omdöme och af obekantskap med
faran djärfvare gå denna till mötes. Då de vid något
tillfälle lärt känna den, frukta de kanske för mycket.
I själfva verket kan man icke med sanning påstå, att
detta folk af naturen är krigiskt; man kan icke hos
dem upptäcka den dristiga stolthet, som förtjänar detta
namn. Högst sällan gripa de till vapen, fastän de
säga hvarandra glupska saker (ingluvie) med svärdet
vid sidan; år förgå utan att värjan användes. Häraf
kan man känna nationens lynne; och jag påstår, att
italienarna, enligt min åsikt, verkligen äro mera
krigiska till sin natur.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
