Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 10 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9.	Käkarnas större eller mindre utveckling, prognati och ortognati, ger äfven en god raskarakter; begge återfinnas i de båda hjernskålsklasserna, och såsom raskarakter i alla verldsdelar utom i Europa.
10.	Kraniet bör för öfrigt betraktas såsom ett helt; de vigtigaste måtten, såsom största längd, bredd m. m., tagas ej mellan egentligen fixa, »anatomiska» punkter, utan der, hvarest de utfalla störst.

Då man emellertid närmare betraktar sjelfva hans
klassifikation af folken efter kraniets förhållande mellan längd och bredd
och efter käkarnas utveckling, finner man snart, att derigenom
raser komma att föras tillsammans, hvilka svårligen hafva någon
närmare slägtskap med hvarandra. Så t. ex. äro negrer och
grönländare båda prognatiska dolikocefaler. Det är derför tydligt, att
man ej bör anse denna klasifikation i och för sig såsom ett godt
och fullständigt system för menniskoraserna. Här såsom öfverallt i
naturen blir hvarje indelning, som är grundad på en enda eller
ett fåtal karakterer, blott ett artificielt system. Ett naturligt
system deremot fordrar såsom bekant en sammanfattning af alla
väsentligare kännetecken. Men en hvar, som finner en ny vigtigare
synpunkt, är berättigad, för att ej säga förpligtigad, att undersöka
till hvad resultat denna kan leda, ja att deraf draga alla möjliga
konseqvenser. Sjelf kallade ju Retzius sitt system endast ett försök
att klassificera hufvudskålsformerna. På sådant sätt uppfattad blir
hans gruppering af folken ej blott berättigad utan äfven kögligen
intressant och upplysande; och den har ej allenast spelat en stor
rol, utan äfven varit till verklig nytta för forskningen. De nya
karakterer och indelningsgrunder han funnit, komma derjemte städse,
om än måhända i något modifierad form, att höra till de
väsentligaste i hvarje lyckadt framtida försök att uppställa ett naturligt
system för menniskoraserna.

Den mäktiga impuls eller, såsom man sagt, det »ferment»,
hvilket innehölls i A. Retzius’ kraniologiska verksamhet, dröjde ej
länge att visa sina verkningar, och denna sida af »antropologien»,
såsom numer den omfattande »vetenskapen om menniskan» benämnes,
blef snart en med allt större förkärlek omhuldad gren af den
menskliga forskningen. Derom vittna de antropologiska sällskaper, som
mångenstädes uppstått, derom vittna de mångfaldiga antropologiska
vetenskapliga arbeten, som under de sista femton åren sett dagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>