Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigtigaste uppslag som under dessa år gifvits. Redan genom
Iherings opposition, äfven om i den skulle ligga öfverdrift, kunna vi
förstå, att de ifrågavarande resultaten ej äro så alldeles stadgade ock
säkra. En stor del af de nya lärorna rör sig kring det af Virchow
framstälda spörsmålet: finnes det i kraniebasen, antingen i dess
längdaxel eller dess krökning (d. v. s. dess vinklar) något fixt, ej
individuelt vexlande eller åtminstone i det öfvervägando antalet fall
lagbundet förhållande, och står ansigtsdelarnas olika utveckling i ett
bestämdt samband med denna kraniebasens olika beskaffenhet? Vi
ha sett, att Virchow, Welcker och Huxley ansett sig, om än på
olika sätt och i olika grad, kunna besvara denna fråga med ja,
Ihering m. fl. åter, och detta till en del på grund af nyssnämnda forskares
egna mått-tabeller, med nej.
En hvar, som sökt pröfva dessa uppgifter, har säkerligen ock
sedan länge känt deras vansklighet, men man har på sätt och vis
böjt sig för författarnes auktoritet, under antagande, att de angifna
lagarna skulle gälla, om ock ingalunda alltid, dock i det öfvervägande
flertalet fall eller för de s. k. medeltalen. Den ofta använda metoden
att draga allmänna slutsatser af sådana tal, vid hvilka man för flere
eller färre enskilda fall uträknar den gemensamma medelsiffran är,
om den ock har sina förtjenster genom att gifva en önskvärd
öfverskådlighet, att visa enheter i mångfalden, utan tvifvel en ganska
farlig metod och får brukas med försigtighet, ty den har en stor
olägenhet att kunna dölja de mest vidsträckta vexlingar och ge ett
sken af reda och öfverensstämmelse, der sådant ej finnes i naturen.
För att i någon mon ådagalägga, huru förhållandena gestalta sig vid
undersökning af kraniets bas, framlägges här en liten tabell på
mätningar af en serie kranier (se sid. 27). Det kunde väl varit af intresse
att utsträcka dessa till ett ännu större antal af kranier, men för dessa
mått fordras, att kranierna skola vara sagittalt genomsågade, och flere
sådana ha ej stått mig till buds. I alla händelser torde den här
meddelade serien vara upplysande i afseende på några af de
granskade frågorna. Tabellen upptager kraniebasens längdmått,
sadelvinkeln, Welckers näsvinkel, Huxleys intermaxillarvinkel, vidare
Iherings profilvinkel jemförd med Campers ansigtsvinkel, Brocas
basilarvinkel och andra occipitalvinkel jemförda mod Daubentons
vinkel. Då det kan vara af intresse att i samband dermed känna
längd-breddförhållandet hos de anförda kranierna, anges dessa mått
och derjemte äfven Iherings längdmått, taget parallelt med hans
horisontallinie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
