Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deri ansett sig hafva funnit; man kan dock erkänna, att det finnes
en tendens till stigande storlek af dessa vinklar hos de lägre
raserna, och synnerligen hos vissa bland dem. En sådan tendens framgår
ock otvetydigt af de tabeller med talrika mätningar, som Broca
framlagt, och i hvilka han angifvit medeltalen jemte maxima och minima
för dessa vinklar hos hvarje af honom undersökt ras. Om hans uppställning
af raserna med ledning af medeltalen hos dessa vinklar, så intressant
den i sig än må vara, gäller dock i det hela detsamma som ofvan
blifvit sagdt om medeltal i allmänhet, att den alltför mycket döljer
de individuela olikheterna och bringar en skenbar reda i förhållanden,
der naturen visar en mångfald af vexlingar. Dermed förnekas
emellertid ingalunda det stora intresse som Brocas ifrågavarande
undersökningar ega för ådagaläggande af den nämnda tendensen till
stigande storlek af dessa vinklar hos många lägre folkraser, och
synnerligen genom påvisandet af den utan egentligt språng skeende
nära anslutningen i vinklarnas storleksförhållanden hos de antropoida
aporna.
Af denna i största korthet utförda analys af de å den bifogade
tabellen upptagna måtten framgår, att genom ingen enda af de
metoder man hittills användt till undersökning af kraniets bas
man kunnat i den uppdaga något verkligen konstant förhållande,
vare sig i dess längd, dess riktning eller dess krökning
(vinklar), samt att ansigtets orto- eller prognati ej
står i något verkligen lagbundet förhållande till basen
och dess vinklar. I ett eller annat hänseende kan man visserligen
genom statistisk beräkning af en mängd kraniemått finna, att naturen
liksom närmat sig mot ett visst mål, att hon, såsom sagdt, visar en
tendens åt ett visst håll, och detta då hos de lägre raserna, vanligen
mot en anslutning till de öfriga däggdjuren, men denna tendens är
så svagt antydd, att den nästan blott med tvång låter pressa fram
sig ur de statistiska tabellerna, under det att i de individuela fallen
vexlingen är så stor, att lagen mer eller mindre undanskymmes eller
rent af täckes genom undantagens mängd. Granskar man de
författares tabeller, som ej blott återgifva medeltalen utan äfven de
enskilda kraniernas måttsiffror, faller äfven denna ofantliga vexling
genast i ögonen. Det är ej heller underligt, att forskarne ofta kommit
till olika resultat; de bygga sina slutsatser på olika material, och
ett visst antal kranier kan ge anledning till en helt annan
sifferstatistik än en annan samling kranier, om dessa ock tillhöra samma
folkraser och undersökas på alldeles samma sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
