Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt påpekat olikheterna hos barnets och den fullvuxnes kranium
(Welcker).
6. Man har påvisat skilnaden mellan det manliga och det qvinliga
kraniets form (Welcker, Ecker).
7. Man har påpekat vigten af att för undersökning af kranier
bestämma hufvudets normala ställning i hvilande, upprätt läge
(dess »horisontalställning») och sökt bestämma denna ställnings
horisontallinie (Baer, Ecker, Ihering m. fl.).
8. Man har visat, att kranieröret har en större krökning hos negern
än hos européen (Ecker), samt påpekat att hos de lägre raserna
uti stort sedt i nackhålets riktning finnes en tendens att bilda
större vinkel med kraniebasens längdaxel (Huxley, Broca).
9. Man har gjort många försök att efter olika måttsystem
ådagalägga kraniernas olikheter, dels genom direkt mätning och
uppställande af mått-tabeller (Baer, Virchow, Welcker, Broca, Huxley,
Weisbach, Kopernicki m. fl.), dels genom koordinatsystem och
vinkelmätning (Aeby, Cleland m. fl.), dels har man uppfunnit metoder
att taga geometriska bilder af kranierna, å hvilka man sedan
äfven kan uppmäta och kontrollera de vigtigare måtten (Lucæ).
—
Vi hafva nu i korta, öfverskådliga drag sökt följa den kraniologiska
forskningens historia från dess början och till dess nuvarande
ståndpunkt. Vi hafva såsom vanligt och naturligt för hvarje forskning,
funnit skiftande åsigter och stridiga resultat. Vi hafva sett många
forskare, och deribland flere af naturvetenskapens och särskildt vår
tids mest framstående män egna tid och krafter åt lösandet af denna
forsknings problem. Nya uppslag och insatser hafva allt emellanåt
gifvits, hufvudskålens utveckling och bygnad har tagits i betraktande,
stora serier af raskranier hafva samlats, och de hafva blifvit uppmätta,
stundom enligt stora, efter flerehanda principer anlagda, ända in i
minutiösa detaljer inträngande måttskalor.
Hvad har nu blifvit det sammanlagda resultatet af hela detta
arbete? Har dermed något verkligt vetenskapligt utbyte vunnits eller
var allt fåfängt? Vi kunna trygt svara, att intet ärligt sökande, intet
arbete är alldeles förgäfves. Men man har ej nått det stora mål,
som man velat nå — utredandet af menniskorasernas utmärkande
kännetecken inbördes, deras frändskap och deras härstamning, deras
likheter och olikheter samt deras förhållando till de menniskan
närmast stående djuren. De olika hufvudskålsformerna äro ännu på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
