Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTROPOLOGISKA SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR.
5
Herr Rbtzius redogjorde för sina i förening med Hrr Ch. Lovén och
E. Nordenson utförda undersökningar af åtskilliga s. k. »lapp-rösen» m. m.
i Finland, hvilka undersökningar voro helt och hållet egnade att bekräfta
herr v. Dübens nyligen framstälda åsigt, att dessa lemningar ingalunda
äro att härleda från lappame, äfvensom att i allmänhet ännu inga giltiga
bevis blifvit anförda för det påståendet, att lappame fordom bebott
sydligare delar af Finland.
Herr B. E. Hildebrand meddelade ett af H. M:t Enkedrottningen
till Statens Hist. Museum nyligen öfverlemnadt bref från Kejsaren i Delhi
till Don Miguel i Portugal, i hvilket föreslås förbund mot England.
Herr Montblius redogjorde för de arbeten i arkeologi och etnografi,
som under år 1878 utgifvits i Skandinavien. (Se N:o 4 i detta band).
Herr Montslius förevisade äfven dels en stor i Söderala socken i
Helsingland funnen, af regementspastorn O. Hallborg till Statens Hist.
Museum skänkt stenyxa; dels en till samma museum nyligen öfverlemnad,
i Räfsunds socken, Jemtland, funnen stenyxa, hvilken är den första forasak
af sten, som museet erhållit från Jemtland; dels ock en i doktor Hazelii
skandinavisk-etnografiska samling förvarad bronscelt från Lappland1, hvilken
skiljer sig från alla öfriga å den skandinaviska halfön funna forasaker af
brons, men deremot hör till en i Sibirien och norra Ryssland vanlig typ.
Sammankomst den 21 Februari .
Herr von Möller förevisade några forasaker af flinta, hvilka,
enligt uppgifter af fullt trovärdiga personer, blifvit på två olika ställen i
mellersta Halland funna i mergelgrafvar, flere fot djupt i glacialleran.
De förevisade fornsakerna, hvilka af herrar H. Hildebrand och
Mon-telius ansågos höra till den yngre stenåldern, öfverlemnades af herr v.
Möller till Statens Historiska Museum.
Herr S. Lovén yttrade, med anledning af detta meddelande, att
fyndet vore af ett ganska stort intresse. Det antyder, att vårt land
var bebodt af ett den yngre stenålderns folk redan på den tiden, då det,
åtminstone till en mycket stor del, var betäckt med glacierer, så mäktiga,
att, der de utgingo till hafvet, af deras åars slamm bildades ansenliga
lager af den lera vi med skäl benämna glacial-lera. I samma mån som ett
sådant fynd vore betydelsefullt, vore det emellertid förtjent af den
omsorgsfullaste granskning. I detta afseende kunde man här göra den frågan,
om flintvapnen, der de nu fimnos, kunde anses hafva sitt ursprungliga
läge ofvanför lerans fasta botten, d. v. s. om de, tappade under jagt eller
sittande i en dödad och sjunken säl, derefter förblifvit på den nivå, som
då var lerbäddens yta, och der småningom betäckts af den öfver dem l
liggande leran, eller om de icke må anses, efter att hafva nedfallit på
hafsbottnen, småningom, under mycket långa tiders förlopp, hafva sjunkit
1 Denna celt har sedan blifvit afbildad i Vitterhets Historie och Antiqvitets
Akademiens Månadsblad 1874, N:o 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
