Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6
Bd. I. N:r 5.
genom lerbädden ned till den punkt, der de nu hittades. Iakttagelser voro
bekanta, som icke tillåta att antaga en fullkomlig stillhet i det inre af
jordytans betäckningar; och aflagringar af större fasthet och högre ålder
förete påfallande bevis om en långsam rörelse i deras inre, som
åstadkommit högst ansenliga förändringar i de olika delarnes inbördes lägen. Vid
sådant förhållande torde det ifrågavarande fyndet, hvilket af herr v.
Möller blifvit, så långt som omständigheterna medgifvit, så vaksamt och
omsorgsfullt tillgodogjordt för forskningen, likväl ännu icke kunna anses fullt
bevisa menniskans tillvaro i vårt land under istiden.
Herr H. Hildebrand meddelade de klassiske författames yttranden om
Kassiteridema för att visa, att dessa för frågan om den gamla verldens
tennhandel så vigtiga Öar icke kunna sökas vid Englands kust, utan inom
Galicien i Spanien, hvarjämte han på grund af uppgifterna i Moseböckerna
och i egyptiska inskrifter påpekade, att tenn var kändt redan innan
Feni-ciema anlade kolonier *i Spanien, hvarför man måste antaga, att denna
metall allra först kommit i verldshandeln från annat håll, antagligen från
Drangiana på den persiska högslätten.
Sammankomst den 21 Mars 1874.
Herr Torell meddelade några anteckningar ur Taciti Germania,
hvarvid han särskildt framhöll den likhet, som förefinnes mellan
Svioner-nes fartyg, sådana dessa beskrifvas af Tacitus, och den i Nydams mosse
funna ek-båten från tredje seklet, samt vikingaskeppen. Han visade äfven, att
vikingarnes långskepp mycket liknat den norska s. k. »Nordlandsbåjten»,
samt att »Nordlandsjäkten» i många stycken erinrar om andra af de gamla
nordbornes fartyg, hvaremot hällristningarnas fartygsformer tillhöra en helt
annan typ, som ej återfinnes under jernåldem.
Herr E. Key förevisade en vid Sundsholm i Kalmar län på 8 alnars
djup i hvarfvig lera funnen stenyxa med skafthål, hvilken af honom
öfver-lemnades som gåfva till Statens Historiska Museum.
Herr Retzius redogjorde för det under namnet »Kantele» bekanta
stränginstrument, som nu blifvit ytterst sällsynt i Finland, och visade
några sådana instrument, hvilka han lyckats erhålla under sin resa i
Finland förlidet år.
Herr Montelius förevisade en dyrbar samling nordamerikanska
forn-saker af sten, som professor Nordenskiöld nyligen erhållit.
Herr Broberg fäste uppmärksamheten på några af de qvarlefvor
af våra hedniska förfaders uppfattning af naturen, som ända till våra dagar
bibehållit sig i folktron, och redogjorde dervid särskildt för »gnideld»,
»slagruta» och andra dylika vidskepliga bruk.
Sammankomst den 18 April 1874.
Herr Broberg fortsatte sitt föredrag om ursprunget till de i
Sverige gängse vidskepelser och sökte visa, att den tillit, som s. k. kloke
och undergörare ännu röna, härstammar från Vanakultens tider. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
